Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från 2008

Eldrift i segelbåten

Vi var klara för att korsa atlanten. Båten var fullastad med färska grönsaker från snabbköpet i Las Palmas, bananstocken hängde i kajutan och stämningen var på topp. Nu hade vi tre veckor på öppet hav framför oss. Efter bara ett par timmar kände vi doften: diesel. Jag kollade under durkarna och mycket riktigt - hela kölsvinet, och allt som stuvats däri, var insmort i kladdig diesel. I timtal fick jag, och den enda andra besättningsmedlemmen som stod ut med lukten och gunget och värmen utan att kräkas, torka diesel från Fanta-burkar, kablar, vattenflaskor och konservburkar. Diesel i all ära, men i tider då vi insett problemet med fossila bränslen i bilar, då undrar man vad som hänt till sjöss? En snabb titt på nätet visar att det är ganska mycket: eldrift, dieselektrisk drift, bränsleceller, osv. För mina egna tänkta ändamål - svensk skärgårdssegling i en liten båt med regelbundna bryggbesök - så skulle ren eldrift kännas kanon. Här är ett exempel: http://www.electric-sailboat.com

Fantastisk intervju med Odell

Vill bara skicka en stor kram till Tomas Ramberg på Sveriges Radio. Hans lördagsintervju med finansmarknadminister Mats Odell var ett exempel på påläst, skarp och ihärdig journalistik. Alltför ofta missar reportrar att pressa på när makthavare försöker glida undan. Men när Odell försökte slingra sig ur frågan om hans ansvar för astronomiska pensionsprogram på statsägda Nordea, då hängde Ramberg på som en iller. Bra jobbat.

Bravo centern!

Kul att centern börjar prata om fossilfri bilflotta! Bravo. Ambitiöst datum också: 2025. Att ta bort skatten på miljöbilar är en bra idé. Men detta måste förstås matchas av en höjning av bensinskatten. Annars får vi ju totalt sett ett minskat skattetryck på bilar, och (believe it or not), inga bilar är miljövänliga . Och att påstå att miljöbilspremien "ställt om stora delar av konsumenternas beteende" är väl att ta åt sig väl mycket av äran. Kanske Al Gore, IPCC och en allmänt större förståelse för klimatproblemet också bidragit till förändringen i bilköpen. För övrigt köper fortfarande 70% av bilköparna en bil som inte är miljöbil. Men ändå, en bra ansats, Maud!

Det finns inget elbehov

I den ständiga diskussionen om klimatet och nya energikällor, senast nu i frågan om Vojmåns eventuella avledning (se här ), återkommer påståenden om hur stort vårt elbehov är. Varje omnämnande av elbehov ska man passa sig för. Uttrycket i sig antyder att vi måste producera minst denna mängd energi och gärna mer varje år. Vi har inget elbehov. Vi har en efterfrågan på el. Denna efterfrågan beror på priset. Varje utbyggnad av miljöfarlig men billig el (tex nya dammar i våra älvar) innebär att vi håller nere priset och således håller upp efterfrågan. Ett högre pris sänker efterfrågan. Alltså kan vi inte stirra oss blinda på nuvarande konsumtion (ca 160 TWh/år). Denna åtgång hänger helt på nuvarande pris. Till exempel står bara direktverkande el för uppvärmning för ca 20 TWh. Ett betydligt högre pris skulle troligen helt eliminera denna konsumtion på sikt.

Svårt test för katolsk präst

Tidningen Dagen skriver: Vatikanen satsar på psykologiska test för att förhindra vigning av präster med avvikande sexuella böjelser, som pedofili, och psykopatiska defekter. Funderar på hur någon ska kunna bli katolskt präst nu. Jag menar, finns det något mer "sexuellt avvikande" än vuxna män som praktiserar total avhållsamhet? Rekryterar man sin personal på grundval av förvirrad sexualitet så får man nog leva med återkommande skandaler.

Lärorikt om varghatet

Var inne och kommenterade på olika bloggar i samband med kungens uttalande om varg. Hamnade naturligtvis i fejd med en bunt varghatare här . Jag kan än idag inte säkert säga om de driver med mig och har humor, eller om de är allmänt sinnesslöa. Avgör själva. Kul och skrämmande på en gång.

Fler grodor om vargar

S-politikern Karl Gustav Abramsson bidrar till grodkören i den nu pågående vargdebatten. Saxat ur SvD : - Hans [kungens] uppfattning delas av många. Jag tycker det var bra att han sade vad han tycker i frågan. Karl Gustav Abramsson, som kommer från Vilhelmina i Västerbotten, tycker själv att licensjakt på varg borde införas. (...) Men många menar ju att kungen ska hålla sig från känsliga politiska frågor. – Jag ser inte detta som en politisk fråga. Kungen har sagt det här i egenskap av jägare och bygger det på initierad information som han har fått av andra jägare. För det första: att en åsikt "delas av många" är inget skäl för kungen att uttala sig. Kungen skall hålla sig till att representera riksdagen, samt Världsnaturfonden där han är frontfigur. Båda tycker annorlunda. För det andra: Om detta inte är en politisk fråga så vet jag inte vad som är. RovdjursPOLITIK kallas det. Riksdagen stiftar LAGAR om rovdjursförvaltning. För det tredje: Kungen talar ALDRIG i annan e

2 nu, 7 nästa år, sen exploderar det! (Knugen förklarar hur bra det kommer att gå för vargen)

Kungen är mitt uppe i en trevlig jakt med lillprinsen och, låt oss anta, ett ganska stort följe grevar, baroner, SÄPO-folk och så några bönder i drevkedjan. Det är lika osmakligt som vanligt, men uthärdligt så länge han inte försöker blanda sig i nån sorts debatt. Den här gången var det vargarna det handlade om. Enligt kungens egen teori (i Rapport 16/10) förökar sig vilda djur så effektivt att populationen växer explosionsartat per automatik. "Det är bara att räkna: det är två nu, det blir då sju nästa år (...) och sen exploderar det." Då är det ju enkelt att räkna ut att hela Sverige kommer att översvämmas av dreglande bebisätande bestar inom några år. Jag bara undrar: har den här mannen tagit sin jägarexamen ? Då borde han ju ha en vag idé om ekologi. Verkligheten för vargstammen består i själva verket av tjuvjakt, trafikdöd, inavel och ett otal andra allvarliga hot mot artens överlevnad. Det är därför det efter de 30 år vargen funnits i Sverige inte blivit fler än

Ta bort bilskatten!

Oj då. Vad skriver jag? En miljöpartist som vill ta bort bilskatten? Rubriken kan låta tillspetsad, men är faktiskt helt allvarligt menad. Idag kör många bil i onödan. Den enkla ekonomiska förklaringen är att bilen dras med stora fasta kostnader men relativt små rörliga. Det lönar sig alltså inte att ta bussen, för bensinen kostar mindre än bussbiljetten, och skatt och försäkring får jag betala även om bilen står i garaget. En fullt rimlig åtgärd vore alltså att slopa hela bilskatten, men att överföra hela detta skattetryck på bränslet . (Ok, killen är miljöpartist trots allt...) Då blir det förstås billigare att skaffa en bil att ha stående, men ekonomiskt intressant att utnyttja andra resesätt när det är möjligt. Invändningen är förstås att vi inte vill göra så att fler skaffar bil. Fler bilar leder väl till ett mer bilburet samhälle? Nja. Ingen kommer att undgå att känna till att det kostar desto mer att köra bilen, och den rationella medborgaren kommer att tänka sig för lika

Föräldrar och akvariefiskeffekten

En bekant fick barn. Välutbildad, man, chef, antagligen en bra lön. Bor i lägenhet. - Ska du va hemma nåt i höst då? frågar jag. - Nej, herregud, det har vi inte råd med. Jag baxnade. Men det är troligen helt rationellt, och symtomatiskt på en bristfällig föräldraförsäkring. Om vi har en man med 50 000 i lön och en kvinna med 25000, och de ska fördela föräldrapenningen kortsiktigt rationellt, så finns det bara en faktor att väga in. Hur stor blir inkomstförsämringen under föräldratiden beroende på vem som är hemma? Självklart skall då den som har en inkomst långt över inkomsttaket fortsätta jobba. (Skillnaden blir dock betydligt mindre än många tycks tro, men det är en annan historia.) Det finns naturligtvis mer att ta hänsyn till, lika rationellt, men mer långsiktigt. Hur påverkas karriären för respektive förälder? Hur påverkas jämställdheten i förhållandet? Hur påverkas relationen till barnen? Hur påverkas förhållandet, när den ena torkar kräk hela dagarna och den andra sitter

Banker - varför finns dom?

Den pågående finanskrisen väcker tankar. Banker är tvetydiga företeelser. Å ena sidan hårt konkurrerande företag på en marknad i ständig gungning. Å andra sidan trygghetsskapande institutioner som vaktar våra besparingar och möjliggör för oss att äga våra hem. Å ena sidan den råa kapitalismens flaggskepp. Å andra sidan hörnstenar i själva samhällsbygget. Det är denna dualitet som vi ser braka samman just nu. Banker och låneinstitut har blivit så viktiga delar av samhället att konkurs är otänkbart. Stater blir tvungna att stå för insättningsgarantier, krispaket, och så vidare. Någonstans måste vi välja. Antingen är en verksamhet lämpad för privat ägande, eller så är den en så viktig samhällsfunktion att den skall drivas av staten. För att passa för privat ägande måste det finnas sund konkurrens, en mångfald av aktörer och en förståelse för att man kan gå i konkurs. De risker man tar måste man stå för, och ta betalt för. En verksamhet som inte får gå i konkurs med mindre än att s

Hellre gift i nappflaskan än gift i luften

Gift i nappflaskan? Nyligen gick larmet att ungarnas plastnappflaskor kan avge giftiga ämnen. Detta får genast stor uppmärksamhet. Självklart är det inte ok att barnen får i sig farliga kemikalier i vällingen. Samtidigt kan jag konstatera att jag, och mina två små barn, andas Sveriges sämsta luft. Längs E20 mellan Partille och Göteborg ligger ett gult inversionslock dag efter dag. Tog en promenad i Utby häromdagen, tvärsöver motorvägen, och det luktade rentav illa av avgaser långt frampå förmiddagen då vinden äntligen började fläkta bort skiten. Då återstod det otroligt högljudda vägbullret som ligger som en matta över den delen av stan dygnet runt. Göteborg misslyckas att nå luftkvalitetsmålen år efter år. Människor dör redan idag av den usla luften. Hur våra bebisar kommer att må som vuxna, efter att ha vuxit upp med sån skit i lungorna, återstår att se. När ska Göteborg börja ta sina egna gränsvärden på allvar?

De kraftigaste orkanerna blir ännu värre

I Nature kan man läsa en intressant artikel om orkaner och global uppvärmning: http://www.nature.com/news/2008/080903/full/news.2008.1079.html Alltför ofta får vi höra experter och tyckare säga något i stil med: "Det går inte att säga att den-eller-den orkanen orsakades av växthuseffekten". Tekniskt sett har de förstås rätt. Klimatrelaterade fenomen beror på så ofantligt många variabler att meteorologerna även på kort sikt har svårt att hänga med. Å andra sidan gäller detta i andra sammanhang också. Om gamla mormor dör av lungcancer efter 60 år av rökning så kan vi ju inte säkert säga att det just i hennes fall var rökningen som tog kol på henne. Men vi vet att rökning statistiskt ökar risken för lungcancer. Vi skulle inte tveka att säga att hon borde slutat röka för länge sen, och vi skulle troligtvis ta dödsfallet till intäkt för att avråda våra barn från rökning. På samma vis är det med extremt väder. Jag brukar jämföra med en person som bär på ett ölglas. Om han s

Dags för ett EU-vänligt miljöparti

Det finns åtminstone tre starka skäl för Miljöpartiet att överge utträdeskravet. Inget av dem bygger på att man måste gilla EUs nuvarande inriktning eller struktur. För det första: EU kommer att finnas kvar oavsett vad miljöpartiet tycker. EU skulle finnas kvar även om EU-motståndarna i Sverige var i majoritet och Sverige gick ur. EU finns och är en politisk nivå som inte går att bortse från. Många av oss skulle önska en annan politik, med starkare värn för miljön, mindre barriärer utåt, mindre av subventioner till jordbruk i rika länder, och så vidare. Den politiken går att förändra på sikt, men bara om vi är med, som nation och som parti. För det andra: Vi har inte tid att ödsla energi på frågan om EUs vara eller inte vara. Klimatfrågan måste få ett kraftfullt svar inom en tioårsperiod. Då måste vi agera inom existerande internationella organ. EU har visat mer ambition än andra ekonomiska stormakter när det gäller den globala uppvärmningen. Det är inte nog, men det ger hopp. Fö

Organdonation baklänges

En kvinna dog nyligen efter en svampförgiftning. En organtransplantation hade räddat henne. Men donator saknades denna gång, som så ofta. Här är mitt enkla förslag: Alla svenskar görs till potentiella organdonatorer efter sin död, om de inte specifikt angivit motsatsen i ett register. De som väljer att inte donera får heller inte rätten att ta emot organ om brist råder. De hamnar så att säga sist i kön. För mig är det en självklarhet att alla vi som vill vara del av samhället och utnyttja vårdens resurser också ställer upp med det lilla vi kan göra efter döden, nämligen ger av vår kropp för att rädda andras liv. Den som aktivt väljer att inte donera gör det av abstrakta och oftast vidskepliga skäl som omöjligen kan väga tyngre än den rent faktiska risken att en annan människa dör. Den som gör det valet kan inte förvänta sig större generositet från andra.

Pinsamt styrelseproffs

I en intervju i DN 14 juni får en av näringslivets tungviktare, Sverker Martin-Löf, chansen att breda ut sig om klimatfrågan. Han hävdar att det finns brister i vetenskapens klimatprognoser. "Jag uppfattar att det finns en hel del substans som ligger bakom till exempel det amerikanska synsättet, vilket leder till att de inte skrivit på Kyotoavtalet." Han får frågan om han kan ge exempel på dessa brister och svarar: "Vore det så självklart som det ibland framställs är det ju väldigt konstigt att man inte brutit igenom [i förhandlingarna med USA]." Martin-Löfs hela argumentation bygger alltså på att eftersom USA inte skrivit på Kyoto så måste det vara något fel på vetenskapen. Detta är ju egentligen utmärkt goda nyheter. Om förnekarna inte på en direkt fråga kan framhålla ett enda exempel på en vetenskaplig svaghet i klimatprognoserna så har de ju i princip gett upp. Martin-Löf vet naturligtvis lika väl som vi att brist på politisk vilja inte behöver betyda br

Varför bättre lastbilar är sämre

Avfallshanteringsföretaget Renova och Volvo har tagit fram en sopbil med hybridteknik. Det har många fördelar, inte minst då det spar pengar åt Renova, samt minskar buller och avgaser i stan. Men bränslesnålare lastbilar kommer tyvärr aldrig att minska transportsektorns totala utsläpp. Häng med nu. Tunga transporter är en stor klimatbov, och utsläppen ökar hela tiden. En populär lösning på problemet sägs vara effektivare transporter. Bättre logistik, snålare motorer och större lastbilar (föreslogs nyligen efter en massiv brainstorm av industri och universitet) ska komma till räddning när lastbilarna får klimatkritik. (Lustigt nog ligger dessa förslag alltid i linje med branchens intresse, nämligen BILLIGARE transporter. Därav naturligtvis entusiasmen över miljöteknik.) Problemet för oss som oroar oss för klimatförändringar är att effektivare lastbilstransporter kommer att leda till fler, inte färre, lastbilstransporter. Sambandet är inte så svårt att förstå. Minskad bränsleåtgång p

Syrefattigt på reklammakarnas kreativa möten?

Nivea Oxygen Power verkar vara en kanongrej. Krämen gör tydligen att vem som helst ser ung och snygg ut. Hur? Jo, genom den revolutionerande tillsatsen av "15% rent syre". Niveas TV-reklam skapar många frågor. Hur rent är egentligen syret om det bara är 15%? Vore det inte bättre med 100%? Hur ser orent syre ut, och vad skulle det innebära för krämens effekt? Och sist men inte minst, eftersom vanlig luft innehåller hela 21% "rent syre", varför behöver jag köpa en kräm?

Bojkotta OS

Har ännu en gång sett Frida Metso Johansson hålla fanan högt mot SOK-basen. Hon är briljant (och det sitter långt inne eftersom hon ju är centerpartist). Självklart ska vi inte belöna diktaturen Kina med roliga marknadsföringsevents utan motkrav. Självklart är det såväl politikers som idrottsmäns ansvar att göra det man kan för att upprätthålla mänskliga rättigheter i världen. Bojkott är inte alltid rätt vapen. Särskilt inte mot nationalistiska diktaturer där ledarna inte vill annat än visa hur ond omvärlden är och hur viktigt det är att sluta leden. Men Kina är något annat. Kina vill vara med i den globala ekonomin. Kina vill framstå som respektabelt och accepterat på världsarenan. Då kan en bojkott vara precis rätt sak. Varför ska då just idrottarna "drabbas" av kravet på bojkott? Tja, varför inte? De är priviligierade som får ägna sina liv åt att leka. Varför inte då göra gott när man har chansen? Det kostar på, javisst. Kanske en missad medalj i hyllan. Men vem har sa

Uppdrag granskning, köttet och klimatet

Tack SvT för att ni tar upp köttkonsumtionen i samband med klimatfrågan. Som miljöpartist blir man dock lite ledsen av hur vi framstår i programmet (och i Rapport dagen efter). Vi ser ju lika okunniga ut som Jordbruksministern. Sanningen är dock att målet minskad köttkonsumtion finns med i partiprogrammet (Uppdrag granksning glömde nämna det...). Dessutom har Mp lagt en riksdagsmotion om skatt på animalieproduktionens miljöpåverkan. Lokalt agerar vi ännu längre. Men trots allt är det sant: kött är en känslig fråga även inom Mp. Alla är inte vegetarianer ens hos oss. Samma problem tror jag Naturskyddsföreningen har, vars CO2 kalkylator inte ens frågar om matvanor. Kunskapen om miljöproblemen finns, men risken med att gå ut för hårt med budskapet "sluta äta kött" är att man stöter sig med de skäggiga medlemmar som hellre trampar runt med gummistövlar och letar småfåglar än ändrar sin livsstil. Härvidlag är vi ganska amerikanska. Rör inte vår "way of life". Trist.

Journalister: våga vara journalister!

SVT har låtit Sifo undersöka vad svenskarna tror är den främsta orsaken till regeringens minskande stöd. Journalistik på en härligt kosmisk metanivå, där man alltså gör en opinionsunderökning om en opinionsundersökning. Vad är nästa scoop, tro? Varför tror svenskarna att andra svenskar tror att regeringens motgångar beror på försämringar i trygghetssystemen? Ibland kunde man önska att den politiska journalistiken, istället för att referera landets makthavare som vore de schlagerdeltagare, gjorde sitt jobb och ägnade kraft åt att undersöka verkligheten/sakfrågorna. Ett exempel: när Folkpartiet nyligen gick ut och krävde att man tog bort dispensmöjligheten från skolplikten (dvs alla måste vara med på gympan) så grundade det man detta på en undersökning gjord av Sara Högdin vid Stockholms universitet. Undersökningen är i sig intressant, men grundar sig på endast dryga tusentalet elever vid fyra skolor. Detta får jag i Göteborgsposten veta bara tack vare en välskriven kulturkrönika av

Varför det är dumt att subventionera det näst sämsta

Parkeringsdebatten har avlöst trängselavgiftdebatten i Göteborg. Folk är upprörda över att miljöbilar får ockupera boendeparkeringar och korttidsplatser hur länge som helst. Diskussionen sätter fingret på ett grundläggande problem i hur vi stödjer olika miljöåtgärder. Att göra det billigare att parkera i stan är förstås ett sätt att få folk att köpa miljöbil. Och det tycks ha varit framgångsrikt, sett ur det perspektivet. Men nu var ju inte det grundläggande syftet att få fler att åka miljöbil, utan att få till en bättre lokal och global miljö. Resultatet av denna subvention ser vi nu, i form av dels att folk drar sig mindre för att ta miljöbilen till centrum, dels att folk som annars inte hade skaffat bil nu sett möjligheten att ha råd. Jag vet, jag är en av dem. Parkeringssubventionen blir alltså kanske rentav kontraproduktiv. En liknande effekt kan vi vänta oss i andra sammanhang. Om vi gör kollektivtrafiken gratis kommer det visserligen kanske att locka en del bilpendlare till

Krångligt med negationer

Apropå debatten om Mp:s ja eller nej till utträde ur EU uttryckte Per Gahrton på DN Debatt stöd för Maria Wetterstrand. Läs själva. Det jag tycker var roligt var DN:s ingress som använde följande skruvade formulering: "...Per Gahrton, som tidigare varit negativ till att stryka utträdeskravet". Phew. Utträdeskrav, ok. Stryka det, ok jag är med, än så länge. Negativ till att stryka. Nu är jag lost. TIDIGARE negativ till att stryka. HJÄÄÄÄLP! (Hur är det med språkvården på DN?)

Starkt av Wetterstrand

Maria Wetterstrand gick nyligen ut (se här ) med att hon bytt ståndpunkt och nu inte längre står bakom Mp:s krav på utträde ur EU. Mycket starkt tycker jag. Både i sak och i ryggrad. För det första är det proffsigt, hederligt och demokratiskt att vara öppen med att man som språkrör inte delar partiets åsikt i en viktig fråga. I motsats till vad en del miljöpartister tycks mena, så är detta inte ett demokratiskt svek utan en berömvärd öppenhet. Maria vet säkert att hon kan komma att ifrågasättas som språkrör på kommande kongress, men väljer att vara öppen ändå. För det andra har hon rätt i sak. EU har många fel och brister. Det är bra att Mp finns och kan peka ut dessa, och medverka till förändring. Men EU har också många fördelar, särskilt för oss som insett att klimatfrågan måste lösas internationellt. EU har visat en vilja att sätta press på industrin och på medlemsländerna när det gäller tex CO2 utsläpp. Visst kunde man önska sig mer, men ingen annan stormakt har så kraftfullt d

Dyrt flygplan

En amerikansk B2-bombare kraschade häromdagen på Guam. Kostnad: 14 miljarder. 14 000 000 000 kr. Som åttio JAS Gripen, skrev morgontidningen. Eller som en tredjedel av vår försvarsbudget. Jag skulle vilja jämföra med nåt annat. Hur många dagisavdelningar? Hur många fältsjukhus? Brunnar med rent vatten? Behandlingar med bromsmedicin mot AIDS? Men jag orkar inte kolla upp vad dessa kostar. Kan bara konstatera att vi människor prioriterar på ett underligt sätt.

Värst på Kuba

Satt på BB igår kväll och såg programmet Debatt som handlade om Castro. Frida Johansson Metso , för det mesta briljant i sin argumentation (inte minst kritiken mot OS i Kina), sa att "varje demokratiskt vald ledare är bättre än en diktator". Det kan låta vettigt. Men jag vill gärna inflika att det mest flagranta människorättsbrottet på jorden just nu sker på Kuba. Inte på Castros Kuba, utan i Guantanamo Bay, en militärbas som kontrolleras av ett demokratisk land. För den som torteras spelar det liten roll om förövaren får betalt av en diktator eller en demokratiskt vald president.

Det blev en flicka

Majken fick en lillasyster igår. Solveig föddes 21 februari på Östra Sjukhuset i Göteborg, väger 3570 g och är frisk som en nötkärna. Alla mår efter omständigheterna väldigt bra. Inte minst jag. Förlossningar är underliga. Så självklart naturliga, så oförklarligt magiska.

Därför är trängselavgifter en bra idé

Läste i Göteborgsposten att socialdemokraterna nu kan tänka sig en utredning om trängselskatt i Göteborgsområdet. En trevare, kanske, men i kombination med KDs öppning genom Martin Hellström i december så anar man ändå en ökande medvetenhet om att miljön och trafikproblemen i Göteborg kräver mer än bara nya älvförbindelser. Läser sedan med en allt mer uppgiven känsla kommentarerna till den socialdemokratiska debattartikeln. Om det finns någon fråga där politikerföraktet frodas så är det här. (Kan någon berätta för alla arga bilister att svenska kommunpolitiker mycket sällan får betalt? Politik på kommunnivå är en fritidssysselsättning för alla utom ett litet fåtal. Och skatter går, hör och häpna, inte in i politikernas fickor.) Vad gäller sakfrågan frodas även okunskapen. Så jag tänkte här förklara varför trängselavgifter kan vara en bra lösning, i hopp om att även pendlande förortsbor ska kunna se fördelarna. Trängselavgifter utnyttjar befintliga vägar bättre Trängselavgifter

Vad alla verkligen behöver

En resa till värmen måste alla kunna unna sig. 21 grader inomhus (man ska ju inte behöva frysa). En varm dusch om dagen, kanske två om man tränat. Fräscha skidkläder till sportlovet. Lite italiensk parmaskinka till tisdagsmiddagen. I miljödebatten slänger vi oss gärna med olika uttryck för vad vi "behöver", eller "måste kunna unna oss". Påståenden om förmenta behov är viktiga då de ligger till grund för många viktiga beslut. Hur mycket el måste vi producera? Hur vi ska beskatta transporter? Hur stor del av vår inkomst vi har råd att dela med oss av? Men vad är egentligen verkliga behov, och vad är lyx? Finns det någon skiljelinje? När, om någonsin, kan man säga att man har tillräckligt? Jag tror att lyx är relativt. Det ligger kanske, tyvärr, i vår natur att sträva efter mer, och att tröttna på det vi redan har i överflöd. Det jag upplever som trist vardag (en varm dusch på morgonen, holländska grönsaker till lunchen, lite TV på kvällen) är en hutlös lyx för den som

Äntligen antropocentrisk

Idag blev jag förskräckt vittne till en ganska otidsenlig debatt. Det var professorn Gösta Walin och språkröret Maria Wetterstrand som debatterade klimatförändringar. Inledningsvis kan man väl säga att SvT, som efter programmet Planeten förra året fick många kängor för att vara miljökramare, nu slagit över lite väl långt åt andra hållet. Det blir exempelvis lite märkligt när Stina Dabrowski plockar in en politiker för att försvara de senaste vetenskapliga rönen mot tre vetenskapsmän (Gösta Walin, Björn Lomborg och en till i publiken). Vetenskapssamhällets tunga institutioner som IPCC, Nasas toppforskare James Hansen, National Academy of Sciences och The American Meteorological Society står alla entydigt bakom påståendet att människan har påverkat klimatet (se fler institutioner här ). Walin, Lomborg mfl representerar alltså en mikroskopisk minoritet (mer exakt: Lomborg ifrågasätter inte längre klimatförändringarna, utan snarare hur vi hanterar dem). Dabrowskis val av kombattanter må

Förnekelsens dynamik

Jag ville veta mer om oceanografen Gösta Wallin och satt och surfade runt. Det gick dåligt. Ingenstans hittade jag hans publikationer. Jag hittade en Göran Wallin vid Göteborgs Universitet som också berör klimatfrågor, men det var fel person. Jag hittade till slut en artikel av sagda forkare och insåg att jag liksom många bloggare fått stavningen fel. Så kan det gå. Men på vägen runt webben hann jag plöja många blogginlägg från den sidan i klimatdebatten som vi här kan kalla "skeptikerna" i hopp om att inte lägga för mycket värdering i det (i motsats till min rubrik som ju är lite tillspetsad...). Gösta Walin tänkte jag skriva mer om framöver, när jag hunnit kika mer på det han gjort inom sitt eget fält, som tycks vara oceanströmmar och kolcykler. Men i min lilla odyssé bland skeptikerna började tankarna snurra om mer generella fenomen än just Gösta Walin. Vad är det för världsbild som driver åsiktsbildningen bland de som uttrycker sin skepsis på insändarsidor, debattfor

Myten om ökat elbehov

Kärmkraftsförespråkare vädrar morgonluft, och allt som oftast dyker följande argument upp: Eftersom vi kommer att styra över allt mer trafik till kollektivtrafik behövs mer el till tåg, spårvagnar och elbilar. Då behövs mer kärnkraft. Jag har inte hunnit gräva färdigt i all statistik. Men enligt Banverket stod den spårburna trafiken 2002 för 1,6 TWh elföbrukning. För att sätta det i perspektiv: elektrisk uppvärmning av svenska bostäder drar ca 22 TWh elström. Så ta ropen på mer elkraft med en nypa salt. Järnväg är enormt energieffektivt, även om det kräver el. Bara genom att minska mängden direktverkande el i våra hus kan vi spara mångfallt mer än vad en ökad tågtrafik kräver. (En liten not vid sidan om: hörde för länge sedan att tågtrafikens elanvändning ungefär motsvarade biltrafikens - alltså den som framför allt vägbelysning och motorvärmare står för. Detta har jag inga belägg för, men någon annan kanske kan verifiera eller bestrida?)

Underbara nya gratissamhälle

Visst är det underbart? Morgontidningen är gratis. Favoritsajten på nätet är gratis. Eposten är gratis. Mobiltelefonen fick du gratis. Hockeymatchen får du se gratis på TV . Mjukvaran du tankade ner är gratis. Maten på afterwork är gratis. Plötsligt tycks precis allt ha blivit gratis. Men, kära vänner, som ni redan vet: det finns inga gratisluncher. "There´s no such thing as a free lunch" konstaterade både science fiction författaren Robert A. Heinlein och den nyliberala ekonomen och nobelpristagaren Milton Friedman . Allt som är skenbart gratis betalas någonstans av någon. Alla mina exempel ovan är alltså snarare exempel på hur man döljer kostnaden än bjuder på en måltid. Mobiltelefonen och potatissalladen på afterwork handlar om att flytta kostnaden i tiden. Köp nu, betala senare (på ölnotan eller på telefonräkningen). Eftersom människor är kortsiktiga så lockas vi av dessa erbjudanden och blundar för det faktum att räkningen bokstavligen kommer som ett brev på posten.

Koldioxiden och det sjunkande skeppet

I klimatdiskussionen pratar man ibland om att vi måste stabilisera våra koldioxidutsläpp vid en viss tidpunkt i framtiden. 2015 är en återkommande kandidat. Vad menas med detta? Hur ambitiöst är ett sånt mål? Jag brukar ta till analogin med ett fartyg långt ut på öppet hav, utan livbåtar. De ombordvarande har allt de behöver för att klara sig länge. I kölsvinet finns lite vatten - lite kondens, läckage från när man meckat med motorn och så. En liten pump klarar lätt av att hålla hyfsat torrt. Men så kommer några förstaklasspassagerare på att egna fontäner är fint att ha, så de borrar små hål i skrovet här och där. Det blir jättefint. Fast vattnet hamnar förstås i kölsvinet, som sakta blir allt våtare. Så småningom vill allt fler ha fontäner. Passagerarna längst ner i tredjeklass börjar också bli sugna, och några av dem börjar borra de med. I förstaklass har man byggt fina vattenrutchkanor, också de bevattnade genom att man tagit upp hål i skrovet. Nu orkar den lilla pumpen inte alls me

Den multiplicerade lögnen

Det är populärt att lyfta fram att Sverige "bara" står för 0,2 till 0,3 % av världens koldioxidutsläpp, att transporterna står för en tredjedel av dessa, och att utsläppsminskningar inom den sektorn således är ointressanta. "Varför ska just vi bilister/åkare/flygbolag vara de som tar smällen?" Argumentet börjar kännas tjatigt. Det är också ett flagrant missbruk av statistik. För det första är 0,3 % en hög siffra, med tanke på att vi utgör bara en dryg tusendel av jordens befolkning. Vi släpper alltså ut långt mer än vår beskärda del. Men mer intressant är frågan om vad som kan anses vara försumbara utsläpp. Vi kan ta svenska transporter, multiplicera procenttal och sedan tro oss ha trollat bort problemet. Men vad hindrar kenyanska elproducenter, chilensk gruvindustri eller laotiskt inrikesflyg att göra detsamma? Om vi vill påstå att just svenska bilar skall vara undantagna från en generell utsläppsminskning, så måste vi också kunna visa varför andra brancher i andra