Liungman om kosmos

Det finns en envis föreställning om att klimathotet fabricerats för att tvinga på världen globala skatter, och kanske till och med en global regering. Särskilt i USA tycks detta vara ett favorittema bland hårdföra förnekare. Senast jag hörde den var på SvT när en "skeptiker" släpades ut skrikandes från en boksignering med Al Gore. Idén är förstås löjlig. Den vilar på minst en av två föreställningar: den ena är att naturvetenskapen säger till politikerna hur de ska utforma klimatpolicies. Den andra är att politiker gillar skatter. Den första idén är galen av det enkla skälet att naturvetenskapen har fullt upp med uppgiften att förutsäga vad som kommer att hända med klimatet. Visst finns det forskare som engagerar sig i frågan om vad målen med klimatpolicies borde vara. Men oerhört få har en offentlig åsikt om hur de målen ska nås. Koldioxidskatter? Cap & trade? Personlig koldioxidbudget? Detta är frågor som ekonomer och politiker ägnar sig åt, men som klimatologin klädsa

Tidningen Världen idag har gjort ett intressant val av reporter till COP15. Den populära och uttalat klimatskeptiska lobbyisten Maggie Thauersköld Crusell har lyckats få tidningens uppdrag att skildra klimatkonferensen. Ett minst sagt kontroversiellt val av chefredaktören Felicia Svaeren, som tydligen fått kritik, för hon försvarar sitt val: Av 500 reportrar som är ackrediterade till Kimatkonferensen kommer troligen en majoritet av dem att helt undvika att rapportera från något annat håll än att klimathotet är ett faktum. Det har hon säkert helt rätt i. Om en seriös reporter åker till en konferens om avsakaffande av landminor, så bör dennes grundförutsättning vara att landminor finns. Det tror inte Thauersköld. Läs på hennes blogg : Det är bara klimathotet som är påhittat. Dessutom handlar ju konferensen om politiska och ekonomiska lösningar på krisen. Att då tro att läsarna i första hand intresserar sig för vad en grupp helt marginaliserade forskare och debattörer tycker i den vetensk

Den gick på SVT den 5/12. (Osmakligt nog direkt följd av filmen Jaws...) Den som missade den kolla in trailern här.

Klimatmagasinet Effekt är ett angeläget projekt i en tid av uppgivenhet inför till och med det otillräckliga koldioxidmålet 450 ppm. Kvalitén är dessutom lika hög som vilket månadsmagasin som helst. Jag blir särskilt glad av att läsa Anders Wijkmans begåvade, kritiska och välformulerade kritik till tillväxtsamhället och BNP-begreppet. Artikeln är full av viktiga fakta, nya tankesätt och pedagogiska förklaringar. Ett exempel som tål att citeras: När vi soltorkar våra kläder tillmäts solens gratisarbete inget värde. Om vi däremot använder en torktumlare blir den en pluspost i BNP, både vid inköp och drift. Framför allt undviker Wijkman att fastna i ideologisk sörja. Detta är en styrka hos en person som vandrat från Moderaterna via Röda korset, Naturskyddsföreningen och Kristdemokraterna till Tällberg foundation. Det är med viss besvikelse jag vänder blad för att läsa David Ericssons "Tankar på motorvägen". Oorganiserat och svårt att förstå vart han vill. Den viktiga poän

Klimatmagasinet Effekt har kommit ut med sitt första nummer! En jätteinsats av de inblandade, och en mycket angelägen uppgift. Har bara hunnit skumma tidningen än så länge, så jag får återkomma med en recension. Redan nu vågar jag i alla fall säga: Grattis redaktionen för ett storartat jobb!

På Volvo jobbar sextio ingenjörer med att få bilen att låta exakt rätt. Det handlar om det där solida, dova  dunk-klick som visar att det är kvalitet i kärran och inte bara snygg lack. Sextio högutbildade människor ska se till att det låter rätt. Det är ganska mycket i ett krisdrabbat företag, där man dessutom ofta tvingas till massiva återkallelser av bilmodeller på grund av fel som upptäcks för sent. Men det är känslan i köpögonblicket som räknas, inte tabeller som visar på att japaner bygger mer tekniskt sofistikierade bilar av högre kvalitet till ett lägre pris. Nej, ljudet, som tidigare var ett faktiskt bevis på hantverksskicklighet, har nu förvandlats till en förlängning av den glittrande lacken och fotomodellen på motorhuven. Ibland undrar jag hur många som har motsvarande jobb inom regeringen. Ballonger och knappar och affischer har vi genomskådat. Nu ska själva politikens innehåll designas så att det låter så där regeringsdugligt. Dunk-klick . Någon hittar på och lanser

Thinks kommande femdörrars Ox. Läckerbit. Min lilla Kia Picanto är fin. Men med facit i hand efter mina första tre år som bilägare inser jag att jag kör mycket mer än jag tänkt. Det är jag nog inte ensam om. Plötsligt blev man liksom miljöbov, även om det bara rör sig om 1500 mil om året. Det är i alla fall ett ton soppa extra som jag nu bränner. Till saken hör också att det inte handlar om jobbpendling, utan mest om att ta mig ut för klättring, kajakpaddling, eller resor till släkt och vänner. Ren lyx, alltså. Och samtidigt en livsnödvändighet för en frilufsnörd. Så jag vill ha en elbil. Nu. Inte 2012, då allt tydligen ska hända på elbilsfronten. Den behöver inte gå mer än tio mil. Den får vara liten. Den behöver inte ha prestanda att tala om, mer än att klara 110 på motorvägen. Men den måste gå att ladda utan att jag har eget garage. Den ska vara pålitlig. Och jag måste ha råd. Några tips någon?

Den danske statsvetaren Björn Lomborg påstår inte längre att växthuseffekten inte finns. Hans kritik går idag ut på regeringar satsar fel i arbetet mot klimatförändringarna. I Forbes 21/9 skriver han : Yet, carbon cuts have become the mantra of the political elite. We need another way that is politically feasible, economically responsible and morally right. Hans recept är statsfinansierad forskning på ny teknik. Som exempel nämner han forskning på University of Texas: [Eric] Bickel exp lores the costs and benefits of so-called marine cloud whitening, a well-established tech-proposal in which boats would spray seawater droplets into clouds above the sea to make them reflect more sunlight back into space--augmenting the natural process where evaporating ocean sea salt helps to provide tiny particles for clouds to form around. He concludes that about $9 billion spent developing this technology might be able to cancel out this century's global warming. Jag har inte tittat på teknik

Micheal Shermer på Skepticblog skriver om cost-benefit analys . Skall vi lägga stora summor pengar på klimathotet, eller finns det viktigare saker att satsa på där pengarna gör mer nytta? Shermer är alltså inte "klimatskeptiker" i den svenska meningen, utan driver en sajt där han skärskådar vetenskapliga myter och missförstånd i vid bemärkelse. För en tid sedan gick han över till att acceptera AGW-hypotesen. I detta senaste inlägg anammar han dock Lomborgs analys och menar att det finns bättre sätt att använda tusental miljarder kronor än att försöka rädda klimatet. Should we (can we?) really allocate the equivalent of a Manhattan Project to lower CO2 emissions 50 percent by 2050 and 80 percent by 2100, as the IPCC recommends in order to divert disaster? My answer is no. Why? Because the potential benefits for the costs incurred are simply not warranted. Han räknar upp andra viktiga områden, såsom fattigdomsbekämpning, vaccinationsprogram, frihandel, AIDS, osv, och menar

I en artikel i Nature ( A safe operating space for humanity ) presenterar professor Johan Rockström, mfl ett ramverk för hur vi kan se på planetens begränsingar för mänsklig civilisation på jorden. Det är ett spännande arbete som, om det drivs vidare, skulle kunna resultera i förbättrade verktyg för att kontrollera global miljöpåverkan. Artikeln föreslår sju begänsande faktorer för vårt resursutnyttjande och tillväxt, nämligen klimat, biologisk mångfald, kvävecykeln, fosforcykeln, ozonlagret, försurning av världshaven, sötvatten, markanvändning, aerosoler och kemiska föroreningar. Mest intressant är att författarna menar att vi redan överskridit de föreslagna gränsvärdena vad gäller klimat (eller koldioxidhalt), förlust av biologisk mångfald och påverkan på kvävecykeln. Författarna påpekar också att statusen för respektive system inte är frikopplat från övriga: Not all processes or subsystems on Earth have well-defined thresholds, although human actions that undermine the resilien

Ytterligare ett steg i jobbavdraget ska ge mer klirr i plånboken. Samtidigt ska det ge fler jobb, påstås det. Den ekvationen går inte ihop. Som GP korrekt skriver i en ledare idag  så innebär sänkta skatter att reservationslönen sjunker, dvs att löntagaren kan acceptera en lägre lön före skatt, eftersom slutsumman blir densamma. Med andra ord sjunker företagens kostnader för anställning. Då kan det eventuellt bli fler jobb, om inte andra faktorer visar sig utgöra flaskhals i ekonomin. Men då är det alltså inte de som jobbar som får mer pengar, utan de som äger företag. Inget fel med det, men det är oärligt att framställa det som att regeringen kommit på ett magiskt sätt att både dela ut pengar och minska arbetslösheten. För övrigt har jag ett förslag på hur det hela kan finansieras utan lån. Avskaffa reseavdraget - spara 14 miljarder. En ypperlig miljöinsats dessutom.

Enligt en artikel i DN vill Pia Kjærsgaards Dansk Folkeparti hålla ett alternativt klimatmöte i Köpenhamn. Läs: ett möte för dem som ännu inte förstått klimathotet. Eller som gruppordföranden i partiet säger till DN: – Vår roll i klimatfrågan är densamma som i utlänningsfrågan. Vi ställer de frågor som många vanliga människor går och funderar på, säger Kristian Thulesen Dahl, gruppordförande för Dansk folkeparti. Samma roll som i utlänningsfrågan? Ok, hur ska vi översätta populistisk rasism till klimatfrågan? Att utifrån fördomar, brist på förståelse och hänsynslös röstvärvning ignorera intellektuell värdighet och solidaritet med nödlidande. Jag förstår.

En delstudie till en avhandling vid Linköpings universitet har orsakat en del tjo och tjim bland klimatskeptiker idag. Det är doktoranden Jacob Nordangård som behandlar frågan om hur klimatförändringarna så snabbt kom att bli politiskt hetstoff, framför allt i Europa. Det är en spännande frågeställning, och Nordangårds arbete är intressant. När avhandlingen är klar så kan den säkert bidra till förståelsen kring hur en idé slår rot och når de internationella förhandlingsborden. Bland skeptiker tolkas arbetet som en bekräftelse på att klimatfrågan är en bluff som politikerna utnyttjar för egna syften. Jag vill inte "rain on your parade", men en sån tolkning är nog att ta i. För det första har vi bara sett en delstudie i ett arbete som efter att det bemötts, granskats och publicerats troligen kommer att revideras en del. För det andra så är det väl inga underliga slutsatser som dras i studien? För att en ny och politiskt omvälvande tanke skall växa sig stor så snabbt behö

[Det här inlägget är bara ett första utkast till en längre presentation] Min syn på klimatfrågan Den vetenskapliga metodiken kan ha sina brister, men att det är det bästa vi har för att beskriva och förstå världen omkring oss. Därför litar jag i allmänhet på vad den etablerade forskningen säger oss - till exempel att planeterna rör sig i elliptiska banor runt solen, att arterna uppstått genom evolution, och att människans utsläpp av växthusgaser påverkar jordens klimat . Klimatfrågan kan lösas. Den kan lösas med minimal inskränkning av vår välfärd, om vi är smarta och börjar nu. Om vi under några decennier måste minska vår materiella tillväxt för att rädda planeten från långtgående klimatförändringar så är det bara att sätta igång - att vänta blir dyrare. Min syn på djurs rättigheter Djur som hundar och hästar har förmågan att lida. Detta är allmänt accepterat, vilket utmynnat i bland annat våra lagar mot djurplågeri. Det finns inget skäl att tro att grisar eller kor skulle var

Detta är ett inlägg från 2008, flyttat hit från min gamla blogg Miljöbevakningen. Nu har jag läst hela Lomborg / Yohe / Stern artikeln i SciAm (rekommenderas, läs den här ). Lomborg framstår som något vettigare nu (eller så är det bara för att jag upptäckt att det finns så många andra totala knäppgökar i den här diskussionen). Så här sammanfattar jag det han säger: Klimatförändringar finns Man ska satsa pengar där det gör mest nytta Koldioxidskatter och handel med utsläppsrätter gör liten nytta och kostar mycket Satsa istället på att forska fram ny teknik snabbare Investera i ny teknik först när den är konkurrenskraftig Mina invändningar: Viktigast: den mesta teknologi tas fram av kommersiella företag. Det är inte i första hand mer statliga forskningspengar som behövs, utan kommersiella drivkrafter och vinstmöjligheter. Att straffa ut fossila bränslen skattevägen är då smart policy. Yohe har här en poäng. Skatten behöver inte vara hög, bara företagen vet att den kommer att

Detta är ett inlägg från 2008, flyttat hit från min gamla blogg Miljöbevakningen. Jakten på ljuspunkter i klimatdiskussionen fortsätter. Har börjat kika lite på idén med CCS, Carbon Capture and Storage. Idén är i grund och botten enkel: man filtrerar ut koldioxiden vid kolkraftverken och skickar ner den i underjordiska håligheter, exempelvis gamla oljefält. Se bland annat den här artikeln i Scientific American. CCS-tekniken sätter man stor tilltro till, men jag är, föga överasknande, inte särskilt hoppfull. De tekniska problemen är många: * Bygga en infrastruktur för att transportera 3 miljoner ton koldioxid (20 gigantiska oljetankers) årligen från varje 500 megawatts kraftverk. Det finns 500 sådana bara i USA. * En förlust av ca 40% av kraftverkets effekt * Hitta lämpliga ställen att pumpa ner koldioxiden * Ingen praktisk möjlighet att komma åt koldioxiden från mobila källor, som bilar. Här används merparten av all olja. Min huvudsakliga invändning är dock mer av principie

Batteriteknologin som utvecklas på Ångströmslaboratoriet i Uppsala innebär supersnabb laddning. Riktigt häftigt! Läs mer på Ny Teknik .

I Göteborgsposten idag talar man om att det kommer att kosta 15 kronor per dag att bila över kommungränserna med trängselskatt. Detta för att pengarna ska räcka till Västlänk och Marieholmstunnel. Jag menar att denna vinkling i frågan är bakvänd. Nivån på avgiften bör inte läggas för att täcka vissa infrastukturprojekt. Avgiften bör läggas i sådan nivå att den påverkar människors långsiktiga val (boende, bilägande, osv) och kortsiktiga val (när och hur åker jag till jobbet). För det senare krävs differentierade avgifter över tid: dyrt vid rusning, gratis på natten, och nånting däremellan på dagarna. Avgiften skall helt enkelt styra oss mot ett smartare utnyttjande av befintliga vägar och ett mer miljövänligt beteende. Avgifterna skall förstås täcka systemets egna kostnader, och därutöver dra in pengar för att göra det lättare för den som väljer att ställa bilen, dvs tätare avgångar och fler linjer i kollektivtrafiken från pendlingsorterna. Blir det sedan pengar över så kan de förs

På bloggsökmotorn Blogipedia  kan man söka på personnamn, och få upp omdömen om den personen från den sk bloggosfären. Idén är väl lite kul, men genomförandet är minst sagt bristfälligt. För det första tycks sökmotorn bara söka efter meningar byggda som "John Liungman är supersmart" (nu hoppas jag förstås att Blogipedia ska lägga upp denna välunderbyggda beskrivning av mig själv). Om någon skriver "Jag tycker absolut inte att John Liungman är supersmart" så loggas det ändå som "John Liungman är supersmart". (Se där, om jag nu upprepar denna mening så kanske min rankning förbättras?) Den grammatiska analysen är ju minst sagt bristfällig.  Prova att söka på Gösta Wallin , professor emeritus. Svaret blir “är den bästa att debattera CO2 frågor”. Kolla sen på blogginlägget som uppges som källa ( moderna myter ). Wallin nämns då i först kommentarerna, och då med meningen “För övrigt tycker jag inte Gösta Wallin är den bästa att debattera co2-frågor.” Vad

Japans nya premiärminister Yukio Hatoyama  vill sänka Japans CO2-utsläpp med 25 procent till 2020 (relativt 1990). Ett mycket ambitiöst mål som sätter press på de andra ekonomiska stormakterna inför Köpenhamnsmötet. Samtidigt kan man tillägga att man bara tangerar IPCCs rekommendationer om sänkningar på 25-40%. Läs mer på The Guardian .

[Ändring: efter en del kritik för att jag fokuserar på person snarare än sak här så har jag ändrat rubriken och justerat några rader. Se även kommentarerna. Vad gäller mera sakliga diskussioner om klimat kan man läsa mer om det i andra inlägg i denna blogg. Kolla kategorin "klimat".] Nils Lundgren och Marian Radetzki skriver på Newsmill om sin syn på klimathotet, och det är gamla argument från klimatskeptikerna rakt igenom. Men det roligaste är förstås att det som vanligt är ekonomer (ja, ekonom-snedsträck-politiker då) som ifrågasätter klimatforskning, och med lika svag argumentation som vanligt. Lundgren och Radetzki har i vanlig ordning valt att avfärda IPCC (en sammanslutning av de främsta forskarna på området som jobbat i åratal med frågan) och istället gjort en egen utredning - dessvärre långt från sina forskningsfält. "Detta är förstås pinsam hybris, en antiintellektuell position", som Stefan Edman skriver i GP . Anti-intellektuell är också det ständig

"Han dog i svininfluensan på 45 minuter efter att han fått diagnos " (och hade cancer) "3 gravida döda i svininfluensan i USA " "Joel, 2, får inte vaccin" (se här , eller låt hellre bli) Tabloidernas rubriker och löpsedlar fjantar vidare på influensatemat, i en kampanj som mer och mer liknar desinformation. Fastän det fortfarande är otroligt många fler som dör på vägarna, och i resistenta bakterieinfektioner (se f.ö. en ovanligt vettig artikel på temat i SvD ). Om man läser noga kan även kvällstidningarnas reportrar konsten att hålla sig till fakta. Kika långt ner i texten om Joel och du ser snart att reportern mycket väl vet varför Joel inte får vaccin (det är otestat på små barn, och i den mån små barn drabbas är det för att de ingår i väldefinierade riskgrupper som ändå vaccineras). Men man börjar alltid med en sensationskapande rubrik, och följer upp med en human touch story där man intervjuar ännu en okunnig person. Jag tror att det stora prob

Vattenkraft är en fantastisk energikälla. Den ger enorma mängder energi, den genererar relativt små mängder klimatskadliga utsläpp, och den är praktiskt taget outtömlig. Samtidigt går det inte att förneka baksidan med detta resursutnyttjande. Stora, känsliga naturområden utsätts för massiv påverkan. Där vattnet leds om torrläggs värdefulla älvsträckor, och i reservoarerna skapas onaturliga nivåvariationer. I Akkajaure invid några av sveriges viktigaste och äldsta nationalparker stiger och sjunker vattnet med 30 meter över en säsong. Hillefors grynkvarn norr om Stenkullen i Lerum I södra sverige är anläggningarna sällan så stora, men de är desto fler. Om man ser sig om bland Götalands vattendrag kan man konstatera att i stort sett alla gamla forsar är utbyggda med småskaliga kraftstationer. Det finns praktiskt taget ingen orörd fallhöjd kvar. Bara i Säveån, som ringlar sig längs med E20 från Vårgårda ner till Göteborg, står idag 15 kraftverk på en sträcka av 5-6 mil. Fem av dessa

Kanske är det för att jag bor i en storstad, men jag tycker mig märka att vårt avlånga folk inte är så tuffa längre, åtminstone inte i ute naturen. Några exempel: Löpsedlarna häromdagen. "Det svenska extremvädret". Öh? Hur tänkte de nu? Att det haglade nån decimeter i Trollhättan var visst grejen. Oj oj oj. Måste varit jobbigt i flera minuter tills allt samman smälte i sommarvärmen. I Taiwan (samma dag) dog det hundratals människor och tiotusental blev hemlösa i tyfonen Morakot. Det föll 2 meter regn på 60 timmar. Det är extremväder. Jätteextremt i Trollhättan Stod vid entrén till Trädgårdsföreningen en solig dag. En liten sjuk mus satt och skakade bredvid grinden, och folk såg helt chockade och förfärade ut, men ingen gjorde nåt. Vaktmästaren var visst tillkallad på akut utryckning. Jag tog en plastpåse över handen och lyfte undan den lilla stackaren till en buske där naturen kunde få ha sin gång. Framstod antagligen som Göteborgs svar på Crocodile Dundee. Skohyllan på I

Jo då. Könsstympning är idag inte bara laglig, utan landstingen uppmuntras nu att låta sina läkare utföra omskärelse. Av pojkar alltså. Könsstympning av flickor anses sedan länge helt förkastligt, och detta med all rätta. Kvinnlig könsstympning är förvisso, åtminstone i vissa former, mycket allvarligare än manlig omskärelse. Men all dylik misshandel av bebisar borde förkastas i ett civiliserat samhälle. Den annars knivskarpe Hans Rosling lägger i Aktuellt (13/8 09) fram papperbunt efter pappersbunt med forskningsrapporter som visar på en minskad smittorisk i HIV för omskurna män. Nu hör till saken att denna forskning kommer från Sydafrika och Uganda - länder med en frekvens av HIV (och andra könssjukdomar) som ligger hundrafalt över det som gäller i Sverige. I Sydafrika dör 1000 personer i AIDS varje dag . I Sverige rapporterades sammantaget under hela 2007 ca 71 fall av AIDS. Den högre risken att jag får HIV jämfört med min omskurne kompis är således helt försumbar i vårt land.

När Marianne Samuelsson gjorde bort både sig själv och sitt parti med sin svamliga hantering av strandskyddsdispenser på Öland lyckades spin-doktorerna på högersidan se till att debatten kom att handla om hur en enskild chef missbrukat sitt ämbete. Samuelssons fick gå och så var problemet ur världen. Problemet är långt allvarligare., men det vill förstås regeringen inte diskutera. Med de nya strandskyddsreglerna förs beslut om dispens ner på kommunal nivå. Om en representant för centralmakten (dvs länsstyrelsen), som dessutom representerar det parti som starkast försvarar naturvärden, så lätt böjer sig för lokala intressen och fumlar bort strandskyddet på vägen, hur skall då lokala politiker av blandad färg förmå bättre?

Flera kandidater till EU-parlamentet anförde luddiga men på ytan sympatiska åsikter inför valet. Fraser som "vi måste komma ihåg att EU är ett freds- och demokratiprojekt" och "vi är för Europa" förekom inte sällan. Det är föga förvånande. Om man inte har så mycket att säga om de verkliga besluten inom EU, eller om man anser att de frågorna är för svåra för väljarna att ta till sig, så är det klart att lite bredare penseldrag lockar. Det trista är att det belönades av väljarna. "Freden i Europa" angavs till exempel som en av de viktigaste frågorna av en majoritet väljare. Och en allmänt positiv inställning till EU drog röster till både Fp och Mp. Varför, undrar jag? Det kommer inte en enda gång under de närmaste fem åren ske en omröstning i parlamentet som gäller "freden i Europa" eller huruvida man är för eller mot EU. Unionens vara eller inte vara, eller dess påstådda roll som fredsprojekt, kommer inte en enda gång att kräva en knapptryckni

Underbart! Heja Schlyter och Lövin! Hoppet om ett grönt Europa lever! Om nu bara alla gröna partier i EU kunde dubbla sina mandat så skulle saker börja hända... Läs mer på DN .

Läste idag, dagen efter Europavalet (lite sent skall erkännas) Piratpartiets program . Jag måste säga att det är mycket som är vettigt. Alltihop, faktiskt. Som Miljöpartist ser jag därför potentiella samarbetspartners. PP är nya i politiken och har ännu ingen politik alls på många områden. De ligger i sina kärnfrågor nära MP. De är obundna av blockpolitik. Och de har unga väljare. Det borde rimligen göra dem mottagliga för MPs syn på frågor som klimatpolitik. Det tycker jag att Schlyter och Lövin ska jobba på. Ta tillfället i akt, gratulera kapten Krok och spela realpolitikspelet!

Ah, äntligen hemma efter 3 månader i Thailand. Resa med två ungar är förvisso roligare än att sitta i vintermörkret med två ungar, men ändå tidvis tungt. 36 timmar utan sömn på hemresan till exempel. Denna hemresa väckte för övrigt vissa frågor om de globala bokningssystemen för flyget. När vi bokade om vår hemresa lyckades Cathay Pacific halt tappa bort vår yngsta dotter. (Ok, hon är liten, men nu var det tack och lov hennes plats på flyget vi pratade om.) Detta gällde vid varenda transferdesk i halva världen kändes det som. Och sen tyckte tydligen Cathay att om man bokar om sin biljett så vill man säkert äta kött fast man var vegetarian på den gamla biljetten. Hur svårt ska det vara?

Den ständiga konsumentupplysningen på den här bloggen fortsätter. Köpte just Sempers barnmat "Banan och mango - ekologisk & närproducerad". Närproducerad? Den mesta banan vi köper kommer från sydamerika eller västindien så vitt jag vet. Kanske nordafrika också eventuellt? Hur nära är det? Och mango? Från vadå? Skånska växthus nära dig? "Närproducerat", my ass. Nån borde stämma skiten ur dom! (Ursäkta språket - men ibland blir man förbannad.)