Liungman om kosmos

Micheal Shermer på Skepticblog skriver om cost-benefit analys . Skall vi lägga stora summor pengar på klimathotet, eller finns det viktigare saker att satsa på där pengarna gör mer nytta? Shermer är alltså inte "klimatskeptiker" i den svenska meningen, utan driver en sajt där han skärskådar vetenskapliga myter och missförstånd i vid bemärkelse. För en tid sedan gick han över till att acceptera AGW-hypotesen. I detta senaste inlägg anammar han dock Lomborgs analys och menar att det finns bättre sätt att använda tusental miljarder kronor än att försöka rädda klimatet. Should we (can we?) really allocate the equivalent of a Manhattan Project to lower CO2 emissions 50 percent by 2050 and 80 percent by 2100, as the IPCC recommends in order to divert disaster? My answer is no. Why? Because the potential benefits for the costs incurred are simply not warranted. Han räknar upp andra viktiga områden, såsom fattigdomsbekämpning, vaccinationsprogram, frihandel, AIDS, o...

Ytterligare ett steg i jobbavdraget ska ge mer klirr i plånboken. Samtidigt ska det ge fler jobb, påstås det. Den ekvationen går inte ihop. Som GP korrekt skriver i en ledare idag  så innebär sänkta skatter att reservationslönen sjunker, dvs att löntagaren kan acceptera en lägre lön före skatt, eftersom slutsumman blir densamma. Med andra ord sjunker företagens kostnader för anställning. Då kan det eventuellt bli fler jobb, om inte andra faktorer visar sig utgöra flaskhals i ekonomin. Men då är det alltså inte de som jobbar som får mer pengar, utan de som äger företag. Inget fel med det, men det är oärligt att framställa det som att regeringen kommit på ett magiskt sätt att både dela ut pengar och minska arbetslösheten. För övrigt har jag ett förslag på hur det hela kan finansieras utan lån. Avskaffa reseavdraget - spara 14 miljarder. En ypperlig miljöinsats dessutom.

[Ändring: efter en del kritik för att jag fokuserar på person snarare än sak här så har jag ändrat rubriken och justerat några rader. Se även kommentarerna. Vad gäller mera sakliga diskussioner om klimat kan man läsa mer om det i andra inlägg i denna blogg. Kolla kategorin "klimat".] Nils Lundgren och Marian Radetzki skriver på Newsmill om sin syn på klimathotet, och det är gamla argument från klimatskeptikerna rakt igenom. Men det roligaste är förstås att det som vanligt är ekonomer (ja, ekonom-snedsträck-politiker då) som ifrågasätter klimatforskning, och med lika svag argumentation som vanligt. Lundgren och Radetzki har i vanlig ordning valt att avfärda IPCC (en sammanslutning av de främsta forskarna på området som jobbat i åratal med frågan) och istället gjort en egen utredning - dessvärre långt från sina forskningsfält. "Detta är förstås pinsam hybris, en antiintellektuell position", som Stefan Edman skriver i GP . Anti-intellektuell är också det stä...

I den ständiga diskussionen om klimatet och nya energikällor, senast nu i frågan om Vojmåns eventuella avledning (se här ), återkommer påståenden om hur stort vårt elbehov är. Varje omnämnande av elbehov ska man passa sig för. Uttrycket i sig antyder att vi måste producera minst denna mängd energi och gärna mer varje år. Vi har inget elbehov. Vi har en efterfrågan på el. Denna efterfrågan beror på priset. Varje utbyggnad av miljöfarlig men billig el (tex nya dammar i våra älvar) innebär att vi håller nere priset och således håller upp efterfrågan. Ett högre pris sänker efterfrågan. Alltså kan vi inte stirra oss blinda på nuvarande konsumtion (ca 160 TWh/år). Denna åtgång hänger helt på nuvarande pris. Till exempel står bara direktverkande el för uppvärmning för ca 20 TWh. Ett betydligt högre pris skulle troligen helt eliminera denna konsumtion på sikt.

En bekant fick barn. Välutbildad, man, chef, antagligen en bra lön. Bor i lägenhet. - Ska du va hemma nåt i höst då? frågar jag. - Nej, herregud, det har vi inte råd med. Jag baxnade. Men det är troligen helt rationellt, och symtomatiskt på en bristfällig föräldraförsäkring. Om vi har en man med 50 000 i lön och en kvinna med 25000, och de ska fördela föräldrapenningen kortsiktigt rationellt, så finns det bara en faktor att väga in. Hur stor blir inkomstförsämringen under föräldratiden beroende på vem som är hemma? Självklart skall då den som har en inkomst långt över inkomsttaket fortsätta jobba. (Skillnaden blir dock betydligt mindre än många tycks tro, men det är en annan historia.) Det finns naturligtvis mer att ta hänsyn till, lika rationellt, men mer långsiktigt. Hur påverkas karriären för respektive förälder? Hur påverkas jämställdheten i förhållandet? Hur påverkas relationen till barnen? Hur påverkas förhållandet, när den ena torkar kräk hela dagarna och den andra sitter...

Den pågående finanskrisen väcker tankar. Banker är tvetydiga företeelser. Å ena sidan hårt konkurrerande företag på en marknad i ständig gungning. Å andra sidan trygghetsskapande institutioner som vaktar våra besparingar och möjliggör för oss att äga våra hem. Å ena sidan den råa kapitalismens flaggskepp. Å andra sidan hörnstenar i själva samhällsbygget. Det är denna dualitet som vi ser braka samman just nu. Banker och låneinstitut har blivit så viktiga delar av samhället att konkurs är otänkbart. Stater blir tvungna att stå för insättningsgarantier, krispaket, och så vidare. Någonstans måste vi välja. Antingen är en verksamhet lämpad för privat ägande, eller så är den en så viktig samhällsfunktion att den skall drivas av staten. För att passa för privat ägande måste det finnas sund konkurrens, en mångfald av aktörer och en förståelse för att man kan gå i konkurs. De risker man tar måste man stå för, och ta betalt för. En verksamhet som inte får gå i konkurs med mindre än att s...

Avfallshanteringsföretaget Renova och Volvo har tagit fram en sopbil med hybridteknik. Det har många fördelar, inte minst då det spar pengar åt Renova, samt minskar buller och avgaser i stan. Men bränslesnålare lastbilar kommer tyvärr aldrig att minska transportsektorns totala utsläpp. Häng med nu. Tunga transporter är en stor klimatbov, och utsläppen ökar hela tiden. En populär lösning på problemet sägs vara effektivare transporter. Bättre logistik, snålare motorer och större lastbilar (föreslogs nyligen efter en massiv brainstorm av industri och universitet) ska komma till räddning när lastbilarna får klimatkritik. (Lustigt nog ligger dessa förslag alltid i linje med branchens intresse, nämligen BILLIGARE transporter. Därav naturligtvis entusiasmen över miljöteknik.) Problemet för oss som oroar oss för klimatförändringar är att effektivare lastbilstransporter kommer att leda till fler, inte färre, lastbilstransporter. Sambandet är inte så svårt att förstå. Minskad bränsleåtgång p...

En amerikansk B2-bombare kraschade häromdagen på Guam. Kostnad: 14 miljarder. 14 000 000 000 kr. Som åttio JAS Gripen, skrev morgontidningen. Eller som en tredjedel av vår försvarsbudget. Jag skulle vilja jämföra med nåt annat. Hur många dagisavdelningar? Hur många fältsjukhus? Brunnar med rent vatten? Behandlingar med bromsmedicin mot AIDS? Men jag orkar inte kolla upp vad dessa kostar. Kan bara konstatera att vi människor prioriterar på ett underligt sätt.

Visst är det underbart? Morgontidningen är gratis. Favoritsajten på nätet är gratis. Eposten är gratis. Mobiltelefonen fick du gratis. Hockeymatchen får du se gratis på TV . Mjukvaran du tankade ner är gratis. Maten på afterwork är gratis. Plötsligt tycks precis allt ha blivit gratis. Men, kära vänner, som ni redan vet: det finns inga gratisluncher. "There´s no such thing as a free lunch" konstaterade både science fiction författaren Robert A. Heinlein och den nyliberala ekonomen och nobelpristagaren Milton Friedman . Allt som är skenbart gratis betalas någonstans av någon. Alla mina exempel ovan är alltså snarare exempel på hur man döljer kostnaden än bjuder på en måltid. Mobiltelefonen och potatissalladen på afterwork handlar om att flytta kostnaden i tiden. Köp nu, betala senare (på ölnotan eller på telefonräkningen). Eftersom människor är kortsiktiga så lockas vi av dessa erbjudanden och blundar för det faktum att räkningen bokstavligen kommer som ett brev på posten....