Liungman om kosmos

Jag har sagt det förr , men Centerns försök att ta upp kampen med Mp och kalla sig grönt parti är ganska lamt. Läs hur Naturskyddsföreningen sågar den gångna mandatperiodens regeringspolitik i en artikel i DN .

Argumentationen för vargjakt fortsätter att vara vek. Idén om att man kan förbättra vargstammens genetiska "hälsa" genom att minska stammens storlek förkastas av biologer. Läs gärna tex Erik Svensson , professor i ekologisk zoologi, och Marcus Ljungqvist , doktorand i evolutionär ekologi. Färre vargar kan omöjligen öka den genetiska mångfalden. Däremot kan den, förutsatt att vi satt ett godtyckligt politiskt tak på stammens storlek såsom riksdagen gjort, skapa utrymme för nya utländska vargar inom ramen för taket. Om man accepterar det helt godtyckliga taket på drygt 200 vargar, så återstår problemet att tillföra obesläktade individer. Man talar (bland annat i rovdjurspropositionen från 2008) om att underlätta invandringen, men hur? Det är en gåta. Sådan invandring har bevisligen inte förekommit mer än i något enstaka fall de senaste decennierna (annars skulle vi inte ha inavelsproblemet). En stor orsak till detta torde vara tjuvjakt på vargarnas vandringsväg norrifrån. Det e...

NASAs siffror för 2009 har fallit på plats och det framgår att 2009 globalt sett var det näst varmaste året sedan mätningarna inleddes 1880. Tittar man på bara södra halvklotet så var 2009 det varmaste på 130 år. Något att fundera över när ett par kalla januariveckor i norra Europa får alla att glömma vad som pågår med planeten.

Det har lagt sordin på stämningen hela veckan. Varje gång jag öppnar en tidning ser jag gubbjävlar med bössor poserandes framför lemlästade vargar. 12000 sådana fegisar har fått härja runt i en allmän amnesti på vad som inte kan kallas för annat än legaliserad tjuvjakt. För en tid sedan hände nämligen något underligt. Riksdagens delmål om 200 vargar förvandlades plötsligt till ett slutmål i sig. Med 270 vargar menade plötsligt den styrande majoriteten att det räckte. Hur det gick till vete fan. Men att det är en flört med en högljudd jaktlobby på landet är väl inte att tänja på fantasin. Frågar man Olof Lidberg, nestorn på området, så visar det sig att en så liten vargstam faktiskt kan överleva om det tillförs nya individer från Ryssland och Finland. Och visst vore det en möjlig lösning. Sätt in 20 nya vargar och skapa en större genpool, så kanske vår vargstam kan klara sig med få individer. Men en sådan inplantering tycks helt oacceptabel, särskilt om man frågar samma vargmotståndare ...

Thinks kommande femdörrars Ox. Läckerbit. Min lilla Kia Picanto är fin. Men med facit i hand efter mina första tre år som bilägare inser jag att jag kör mycket mer än jag tänkt. Det är jag nog inte ensam om. Plötsligt blev man liksom miljöbov, även om det bara rör sig om 1500 mil om året. Det är i alla fall ett ton soppa extra som jag nu bränner. Till saken hör också att det inte handlar om jobbpendling, utan mest om att ta mig ut för klättring, kajakpaddling, eller resor till släkt och vänner. Ren lyx, alltså. Och samtidigt en livsnödvändighet för en frilufsnörd. Så jag vill ha en elbil. Nu. Inte 2012, då allt tydligen ska hända på elbilsfronten. Den behöver inte gå mer än tio mil. Den får vara liten. Den behöver inte ha prestanda att tala om, mer än att klara 110 på motorvägen. Men den måste gå att ladda utan att jag har eget garage. Den ska vara pålitlig. Och jag måste ha råd. Några tips någon?

I en artikel i Nature ( A safe operating space for humanity ) presenterar professor Johan Rockström, mfl ett ramverk för hur vi kan se på planetens begränsingar för mänsklig civilisation på jorden. Det är ett spännande arbete som, om det drivs vidare, skulle kunna resultera i förbättrade verktyg för att kontrollera global miljöpåverkan. Artikeln föreslår sju begänsande faktorer för vårt resursutnyttjande och tillväxt, nämligen klimat, biologisk mångfald, kvävecykeln, fosforcykeln, ozonlagret, försurning av världshaven, sötvatten, markanvändning, aerosoler och kemiska föroreningar. Mest intressant är att författarna menar att vi redan överskridit de föreslagna gränsvärdena vad gäller klimat (eller koldioxidhalt), förlust av biologisk mångfald och påverkan på kvävecykeln. Författarna påpekar också att statusen för respektive system inte är frikopplat från övriga: Not all processes or subsystems on Earth have well-defined thresholds, although human actions that undermine the resi...

[Det här inlägget är bara ett första utkast till en längre presentation] Min syn på klimatfrågan Den vetenskapliga metodiken kan ha sina brister, men att det är det bästa vi har för att beskriva och förstå världen omkring oss. Därför litar jag i allmänhet på vad den etablerade forskningen säger oss - till exempel att planeterna rör sig i elliptiska banor runt solen, att arterna uppstått genom evolution, och att människans utsläpp av växthusgaser påverkar jordens klimat . Klimatfrågan kan lösas. Den kan lösas med minimal inskränkning av vår välfärd, om vi är smarta och börjar nu. Om vi under några decennier måste minska vår materiella tillväxt för att rädda planeten från långtgående klimatförändringar så är det bara att sätta igång - att vänta blir dyrare. Min syn på djurs rättigheter Djur som hundar och hästar har förmågan att lida. Detta är allmänt accepterat, vilket utmynnat i bland annat våra lagar mot djurplågeri. Det finns inget skäl att tro att grisar eller kor skulle...

I Göteborgsposten idag talar man om att det kommer att kosta 15 kronor per dag att bila över kommungränserna med trängselskatt. Detta för att pengarna ska räcka till Västlänk och Marieholmstunnel. Jag menar att denna vinkling i frågan är bakvänd. Nivån på avgiften bör inte läggas för att täcka vissa infrastukturprojekt. Avgiften bör läggas i sådan nivå att den påverkar människors långsiktiga val (boende, bilägande, osv) och kortsiktiga val (när och hur åker jag till jobbet). För det senare krävs differentierade avgifter över tid: dyrt vid rusning, gratis på natten, och nånting däremellan på dagarna. Avgiften skall helt enkelt styra oss mot ett smartare utnyttjande av befintliga vägar och ett mer miljövänligt beteende. Avgifterna skall förstås täcka systemets egna kostnader, och därutöver dra in pengar för att göra det lättare för den som väljer att ställa bilen, dvs tätare avgångar och fler linjer i kollektivtrafiken från pendlingsorterna. Blir det sedan pengar över så kan de förs...

Vattenkraft är en fantastisk energikälla. Den ger enorma mängder energi, den genererar relativt små mängder klimatskadliga utsläpp, och den är praktiskt taget outtömlig. Samtidigt går det inte att förneka baksidan med detta resursutnyttjande. Stora, känsliga naturområden utsätts för massiv påverkan. Där vattnet leds om torrläggs värdefulla älvsträckor, och i reservoarerna skapas onaturliga nivåvariationer. I Akkajaure invid några av sveriges viktigaste och äldsta nationalparker stiger och sjunker vattnet med 30 meter över en säsong. Hillefors grynkvarn norr om Stenkullen i Lerum I södra sverige är anläggningarna sällan så stora, men de är desto fler. Om man ser sig om bland Götalands vattendrag kan man konstatera att i stort sett alla gamla forsar är utbyggda med småskaliga kraftstationer. Det finns praktiskt taget ingen orörd fallhöjd kvar. Bara i Säveån, som ringlar sig längs med E20 från Vårgårda ner till Göteborg, står idag 15 kraftverk på en sträcka av 5-6 mil. Fem av dessa...

När Marianne Samuelsson gjorde bort både sig själv och sitt parti med sin svamliga hantering av strandskyddsdispenser på Öland lyckades spin-doktorerna på högersidan se till att debatten kom att handla om hur en enskild chef missbrukat sitt ämbete. Samuelssons fick gå och så var problemet ur världen. Problemet är långt allvarligare., men det vill förstås regeringen inte diskutera. Med de nya strandskyddsreglerna förs beslut om dispens ner på kommunal nivå. Om en representant för centralmakten (dvs länsstyrelsen), som dessutom representerar det parti som starkast försvarar naturvärden, så lätt böjer sig för lokala intressen och fumlar bort strandskyddet på vägen, hur skall då lokala politiker av blandad färg förmå bättre?

Den ständiga konsumentupplysningen på den här bloggen fortsätter. Köpte just Sempers barnmat "Banan och mango - ekologisk & närproducerad". Närproducerad? Den mesta banan vi köper kommer från sydamerika eller västindien så vitt jag vet. Kanske nordafrika också eventuellt? Hur nära är det? Och mango? Från vadå? Skånska växthus nära dig? "Närproducerat", my ass. Nån borde stämma skiten ur dom! (Ursäkta språket - men ibland blir man förbannad.)

Vi var klara för att korsa atlanten. Båten var fullastad med färska grönsaker från snabbköpet i Las Palmas, bananstocken hängde i kajutan och stämningen var på topp. Nu hade vi tre veckor på öppet hav framför oss. Efter bara ett par timmar kände vi doften: diesel. Jag kollade under durkarna och mycket riktigt - hela kölsvinet, och allt som stuvats däri, var insmort i kladdig diesel. I timtal fick jag, och den enda andra besättningsmedlemmen som stod ut med lukten och gunget och värmen utan att kräkas, torka diesel från Fanta-burkar, kablar, vattenflaskor och konservburkar. Diesel i all ära, men i tider då vi insett problemet med fossila bränslen i bilar, då undrar man vad som hänt till sjöss? En snabb titt på nätet visar att det är ganska mycket: eldrift, dieselektrisk drift, bränsleceller, osv. För mina egna tänkta ändamål - svensk skärgårdssegling i en liten båt med regelbundna bryggbesök - så skulle ren eldrift kännas kanon. Här är ett exempel: http://www.electric-sailboat.com...

Kul att centern börjar prata om fossilfri bilflotta! Bravo. Ambitiöst datum också: 2025. Att ta bort skatten på miljöbilar är en bra idé. Men detta måste förstås matchas av en höjning av bensinskatten. Annars får vi ju totalt sett ett minskat skattetryck på bilar, och (believe it or not), inga bilar är miljövänliga . Och att påstå att miljöbilspremien "ställt om stora delar av konsumenternas beteende" är väl att ta åt sig väl mycket av äran. Kanske Al Gore, IPCC och en allmänt större förståelse för klimatproblemet också bidragit till förändringen i bilköpen. För övrigt köper fortfarande 70% av bilköparna en bil som inte är miljöbil. Men ändå, en bra ansats, Maud!

I den ständiga diskussionen om klimatet och nya energikällor, senast nu i frågan om Vojmåns eventuella avledning (se här ), återkommer påståenden om hur stort vårt elbehov är. Varje omnämnande av elbehov ska man passa sig för. Uttrycket i sig antyder att vi måste producera minst denna mängd energi och gärna mer varje år. Vi har inget elbehov. Vi har en efterfrågan på el. Denna efterfrågan beror på priset. Varje utbyggnad av miljöfarlig men billig el (tex nya dammar i våra älvar) innebär att vi håller nere priset och således håller upp efterfrågan. Ett högre pris sänker efterfrågan. Alltså kan vi inte stirra oss blinda på nuvarande konsumtion (ca 160 TWh/år). Denna åtgång hänger helt på nuvarande pris. Till exempel står bara direktverkande el för uppvärmning för ca 20 TWh. Ett betydligt högre pris skulle troligen helt eliminera denna konsumtion på sikt.

Gift i nappflaskan? Nyligen gick larmet att ungarnas plastnappflaskor kan avge giftiga ämnen. Detta får genast stor uppmärksamhet. Självklart är det inte ok att barnen får i sig farliga kemikalier i vällingen. Samtidigt kan jag konstatera att jag, och mina två små barn, andas Sveriges sämsta luft. Längs E20 mellan Partille och Göteborg ligger ett gult inversionslock dag efter dag. Tog en promenad i Utby häromdagen, tvärsöver motorvägen, och det luktade rentav illa av avgaser långt frampå förmiddagen då vinden äntligen började fläkta bort skiten. Då återstod det otroligt högljudda vägbullret som ligger som en matta över den delen av stan dygnet runt. Göteborg misslyckas att nå luftkvalitetsmålen år efter år. Människor dör redan idag av den usla luften. Hur våra bebisar kommer att må som vuxna, efter att ha vuxit upp med sån skit i lungorna, återstår att se. När ska Göteborg börja ta sina egna gränsvärden på allvar?

I Nature kan man läsa en intressant artikel om orkaner och global uppvärmning: http://www.nature.com/news/2008/080903/full/news.2008.1079.html Alltför ofta får vi höra experter och tyckare säga något i stil med: "Det går inte att säga att den-eller-den orkanen orsakades av växthuseffekten". Tekniskt sett har de förstås rätt. Klimatrelaterade fenomen beror på så ofantligt många variabler att meteorologerna även på kort sikt har svårt att hänga med. Å andra sidan gäller detta i andra sammanhang också. Om gamla mormor dör av lungcancer efter 60 år av rökning så kan vi ju inte säkert säga att det just i hennes fall var rökningen som tog kol på henne. Men vi vet att rökning statistiskt ökar risken för lungcancer. Vi skulle inte tveka att säga att hon borde slutat röka för länge sen, och vi skulle troligtvis ta dödsfallet till intäkt för att avråda våra barn från rökning. På samma vis är det med extremt väder. Jag brukar jämföra med en person som bär på ett ölglas. Om han s...

Det finns åtminstone tre starka skäl för Miljöpartiet att överge utträdeskravet. Inget av dem bygger på att man måste gilla EUs nuvarande inriktning eller struktur. För det första: EU kommer att finnas kvar oavsett vad miljöpartiet tycker. EU skulle finnas kvar även om EU-motståndarna i Sverige var i majoritet och Sverige gick ur. EU finns och är en politisk nivå som inte går att bortse från. Många av oss skulle önska en annan politik, med starkare värn för miljön, mindre barriärer utåt, mindre av subventioner till jordbruk i rika länder, och så vidare. Den politiken går att förändra på sikt, men bara om vi är med, som nation och som parti. För det andra: Vi har inte tid att ödsla energi på frågan om EUs vara eller inte vara. Klimatfrågan måste få ett kraftfullt svar inom en tioårsperiod. Då måste vi agera inom existerande internationella organ. EU har visat mer ambition än andra ekonomiska stormakter när det gäller den globala uppvärmningen. Det är inte nog, men det ger hopp. Fö...

Parkeringsdebatten har avlöst trängselavgiftdebatten i Göteborg. Folk är upprörda över att miljöbilar får ockupera boendeparkeringar och korttidsplatser hur länge som helst. Diskussionen sätter fingret på ett grundläggande problem i hur vi stödjer olika miljöåtgärder. Att göra det billigare att parkera i stan är förstås ett sätt att få folk att köpa miljöbil. Och det tycks ha varit framgångsrikt, sett ur det perspektivet. Men nu var ju inte det grundläggande syftet att få fler att åka miljöbil, utan att få till en bättre lokal och global miljö. Resultatet av denna subvention ser vi nu, i form av dels att folk drar sig mindre för att ta miljöbilen till centrum, dels att folk som annars inte hade skaffat bil nu sett möjligheten att ha råd. Jag vet, jag är en av dem. Parkeringssubventionen blir alltså kanske rentav kontraproduktiv. En liknande effekt kan vi vänta oss i andra sammanhang. Om vi gör kollektivtrafiken gratis kommer det visserligen kanske att locka en del bilpendlare till ...

Läste i Göteborgsposten att socialdemokraterna nu kan tänka sig en utredning om trängselskatt i Göteborgsområdet. En trevare, kanske, men i kombination med KDs öppning genom Martin Hellström i december så anar man ändå en ökande medvetenhet om att miljön och trafikproblemen i Göteborg kräver mer än bara nya älvförbindelser. Läser sedan med en allt mer uppgiven känsla kommentarerna till den socialdemokratiska debattartikeln. Om det finns någon fråga där politikerföraktet frodas så är det här. (Kan någon berätta för alla arga bilister att svenska kommunpolitiker mycket sällan får betalt? Politik på kommunnivå är en fritidssysselsättning för alla utom ett litet fåtal. Och skatter går, hör och häpna, inte in i politikernas fickor.) Vad gäller sakfrågan frodas även okunskapen. Så jag tänkte här förklara varför trängselavgifter kan vara en bra lösning, i hopp om att även pendlande förortsbor ska kunna se fördelarna. Trängselavgifter utnyttjar befintliga vägar bättre Trängselavgifter ...

En resa till värmen måste alla kunna unna sig. 21 grader inomhus (man ska ju inte behöva frysa). En varm dusch om dagen, kanske två om man tränat. Fräscha skidkläder till sportlovet. Lite italiensk parmaskinka till tisdagsmiddagen. I miljödebatten slänger vi oss gärna med olika uttryck för vad vi "behöver", eller "måste kunna unna oss". Påståenden om förmenta behov är viktiga då de ligger till grund för många viktiga beslut. Hur mycket el måste vi producera? Hur vi ska beskatta transporter? Hur stor del av vår inkomst vi har råd att dela med oss av? Men vad är egentligen verkliga behov, och vad är lyx? Finns det någon skiljelinje? När, om någonsin, kan man säga att man har tillräckligt? Jag tror att lyx är relativt. Det ligger kanske, tyvärr, i vår natur att sträva efter mer, och att tröttna på det vi redan har i överflöd. Det jag upplever som trist vardag (en varm dusch på morgonen, holländska grönsaker till lunchen, lite TV på kvällen) är en hutlös lyx för den som...