Liungman om kosmos

Klimatmagasinet Effekt är ett angeläget projekt i en tid av uppgivenhet inför till och med det otillräckliga koldioxidmålet 450 ppm. Kvalitén är dessutom lika hög som vilket månadsmagasin som helst. Jag blir särskilt glad av att läsa Anders Wijkmans begåvade, kritiska och välformulerade kritik till tillväxtsamhället och BNP-begreppet. Artikeln är full av viktiga fakta, nya tankesätt och pedagogiska förklaringar. Ett exempel som tål att citeras: När vi soltorkar våra kläder tillmäts solens gratisarbete inget värde. Om vi däremot använder en torktumlare blir den en pluspost i BNP, både vid inköp och drift. Framför allt undviker Wijkman att fastna i ideologisk sörja. Detta är en styrka hos en person som vandrat från Moderaterna via Röda korset, Naturskyddsföreningen och Kristdemokraterna till Tällberg foundation. Det är med viss besvikelse jag vänder blad för att läsa David Ericssons "Tankar på motorvägen". Oorganiserat och svårt att förstå vart han vill. Den viktiga poän...

I Göteborgsposten idag talar man om att det kommer att kosta 15 kronor per dag att bila över kommungränserna med trängselskatt. Detta för att pengarna ska räcka till Västlänk och Marieholmstunnel. Jag menar att denna vinkling i frågan är bakvänd. Nivån på avgiften bör inte läggas för att täcka vissa infrastukturprojekt. Avgiften bör läggas i sådan nivå att den påverkar människors långsiktiga val (boende, bilägande, osv) och kortsiktiga val (när och hur åker jag till jobbet). För det senare krävs differentierade avgifter över tid: dyrt vid rusning, gratis på natten, och nånting däremellan på dagarna. Avgiften skall helt enkelt styra oss mot ett smartare utnyttjande av befintliga vägar och ett mer miljövänligt beteende. Avgifterna skall förstås täcka systemets egna kostnader, och därutöver dra in pengar för att göra det lättare för den som väljer att ställa bilen, dvs tätare avgångar och fler linjer i kollektivtrafiken från pendlingsorterna. Blir det sedan pengar över så kan de förs...

Den ständiga konsumentupplysningen på den här bloggen fortsätter. Köpte just Sempers barnmat "Banan och mango - ekologisk & närproducerad". Närproducerad? Den mesta banan vi köper kommer från sydamerika eller västindien så vitt jag vet. Kanske nordafrika också eventuellt? Hur nära är det? Och mango? Från vadå? Skånska växthus nära dig? "Närproducerat", my ass. Nån borde stämma skiten ur dom! (Ursäkta språket - men ibland blir man förbannad.)

Kul att centern börjar prata om fossilfri bilflotta! Bravo. Ambitiöst datum också: 2025. Att ta bort skatten på miljöbilar är en bra idé. Men detta måste förstås matchas av en höjning av bensinskatten. Annars får vi ju totalt sett ett minskat skattetryck på bilar, och (believe it or not), inga bilar är miljövänliga . Och att påstå att miljöbilspremien "ställt om stora delar av konsumenternas beteende" är väl att ta åt sig väl mycket av äran. Kanske Al Gore, IPCC och en allmänt större förståelse för klimatproblemet också bidragit till förändringen i bilköpen. För övrigt köper fortfarande 70% av bilköparna en bil som inte är miljöbil. Men ändå, en bra ansats, Maud!

Oj då. Vad skriver jag? En miljöpartist som vill ta bort bilskatten? Rubriken kan låta tillspetsad, men är faktiskt helt allvarligt menad. Idag kör många bil i onödan. Den enkla ekonomiska förklaringen är att bilen dras med stora fasta kostnader men relativt små rörliga. Det lönar sig alltså inte att ta bussen, för bensinen kostar mindre än bussbiljetten, och skatt och försäkring får jag betala även om bilen står i garaget. En fullt rimlig åtgärd vore alltså att slopa hela bilskatten, men att överföra hela detta skattetryck på bränslet . (Ok, killen är miljöpartist trots allt...) Då blir det förstås billigare att skaffa en bil att ha stående, men ekonomiskt intressant att utnyttja andra resesätt när det är möjligt. Invändningen är förstås att vi inte vill göra så att fler skaffar bil. Fler bilar leder väl till ett mer bilburet samhälle? Nja. Ingen kommer att undgå att känna till att det kostar desto mer att köra bilen, och den rationella medborgaren kommer att tänka sig för lika ...

Avfallshanteringsföretaget Renova och Volvo har tagit fram en sopbil med hybridteknik. Det har många fördelar, inte minst då det spar pengar åt Renova, samt minskar buller och avgaser i stan. Men bränslesnålare lastbilar kommer tyvärr aldrig att minska transportsektorns totala utsläpp. Häng med nu. Tunga transporter är en stor klimatbov, och utsläppen ökar hela tiden. En populär lösning på problemet sägs vara effektivare transporter. Bättre logistik, snålare motorer och större lastbilar (föreslogs nyligen efter en massiv brainstorm av industri och universitet) ska komma till räddning när lastbilarna får klimatkritik. (Lustigt nog ligger dessa förslag alltid i linje med branchens intresse, nämligen BILLIGARE transporter. Därav naturligtvis entusiasmen över miljöteknik.) Problemet för oss som oroar oss för klimatförändringar är att effektivare lastbilstransporter kommer att leda till fler, inte färre, lastbilstransporter. Sambandet är inte så svårt att förstå. Minskad bränsleåtgång p...

Parkeringsdebatten har avlöst trängselavgiftdebatten i Göteborg. Folk är upprörda över att miljöbilar får ockupera boendeparkeringar och korttidsplatser hur länge som helst. Diskussionen sätter fingret på ett grundläggande problem i hur vi stödjer olika miljöåtgärder. Att göra det billigare att parkera i stan är förstås ett sätt att få folk att köpa miljöbil. Och det tycks ha varit framgångsrikt, sett ur det perspektivet. Men nu var ju inte det grundläggande syftet att få fler att åka miljöbil, utan att få till en bättre lokal och global miljö. Resultatet av denna subvention ser vi nu, i form av dels att folk drar sig mindre för att ta miljöbilen till centrum, dels att folk som annars inte hade skaffat bil nu sett möjligheten att ha råd. Jag vet, jag är en av dem. Parkeringssubventionen blir alltså kanske rentav kontraproduktiv. En liknande effekt kan vi vänta oss i andra sammanhang. Om vi gör kollektivtrafiken gratis kommer det visserligen kanske att locka en del bilpendlare till ...

Läste i Göteborgsposten att socialdemokraterna nu kan tänka sig en utredning om trängselskatt i Göteborgsområdet. En trevare, kanske, men i kombination med KDs öppning genom Martin Hellström i december så anar man ändå en ökande medvetenhet om att miljön och trafikproblemen i Göteborg kräver mer än bara nya älvförbindelser. Läser sedan med en allt mer uppgiven känsla kommentarerna till den socialdemokratiska debattartikeln. Om det finns någon fråga där politikerföraktet frodas så är det här. (Kan någon berätta för alla arga bilister att svenska kommunpolitiker mycket sällan får betalt? Politik på kommunnivå är en fritidssysselsättning för alla utom ett litet fåtal. Och skatter går, hör och häpna, inte in i politikernas fickor.) Vad gäller sakfrågan frodas även okunskapen. Så jag tänkte här förklara varför trängselavgifter kan vara en bra lösning, i hopp om att även pendlande förortsbor ska kunna se fördelarna. Trängselavgifter utnyttjar befintliga vägar bättre Trängselavgifter ...

Kärmkraftsförespråkare vädrar morgonluft, och allt som oftast dyker följande argument upp: Eftersom vi kommer att styra över allt mer trafik till kollektivtrafik behövs mer el till tåg, spårvagnar och elbilar. Då behövs mer kärnkraft. Jag har inte hunnit gräva färdigt i all statistik. Men enligt Banverket stod den spårburna trafiken 2002 för 1,6 TWh elföbrukning. För att sätta det i perspektiv: elektrisk uppvärmning av svenska bostäder drar ca 22 TWh elström. Så ta ropen på mer elkraft med en nypa salt. Järnväg är enormt energieffektivt, även om det kräver el. Bara genom att minska mängden direktverkande el i våra hus kan vi spara mångfallt mer än vad en ökad tågtrafik kräver. (En liten not vid sidan om: hörde för länge sedan att tågtrafikens elanvändning ungefär motsvarade biltrafikens - alltså den som framför allt vägbelysning och motorvärmare står för. Detta har jag inga belägg för, men någon annan kanske kan verifiera eller bestrida?)

Det är populärt att lyfta fram att Sverige "bara" står för 0,2 till 0,3 % av världens koldioxidutsläpp, att transporterna står för en tredjedel av dessa, och att utsläppsminskningar inom den sektorn således är ointressanta. "Varför ska just vi bilister/åkare/flygbolag vara de som tar smällen?" Argumentet börjar kännas tjatigt. Det är också ett flagrant missbruk av statistik. För det första är 0,3 % en hög siffra, med tanke på att vi utgör bara en dryg tusendel av jordens befolkning. Vi släpper alltså ut långt mer än vår beskärda del. Men mer intressant är frågan om vad som kan anses vara försumbara utsläpp. Vi kan ta svenska transporter, multiplicera procenttal och sedan tro oss ha trollat bort problemet. Men vad hindrar kenyanska elproducenter, chilensk gruvindustri eller laotiskt inrikesflyg att göra detsamma? Om vi vill påstå att just svenska bilar skall vara undantagna från en generell utsläppsminskning, så måste vi också kunna visa varför andra brancher i andra...