Två partier, retorik som framstår som identisk, och två partiledare som avgör valet. En medial bevakning som likt väljarna ledsnat på de minimala politiska skillnaderna, och som istället fokuserat på spelet - taktiken, opinionsläget, förtroendet för kandidaterna. Vår stundande super-söndag skiljer sig därvidlag inte mycket från ett helt vanligt amerikanskt presidentval. Men vad är det vi röstar på? Är det statsminsterval vi har på söndag? Knappast. Vi röstar för att avgöra riksdagens sammansättning. Det är riksdagen som beslutar om våra lagar och skatter. Vi röstar alltså för kommande mandatperiods politik, inte i första hand vilket ansikte som skall representera Sverige. Att personfrågan fått sådan bärighet hänger förstås samman med blockpolitiken. Denna har bidragit till att dölja allt som spretar - allt det som gör att intressanta sakfrågor får flygförmåga. Nu måste Ohly sitta och försvara miljöpartistisk politik, liksom Reinfeldt skall vurma för att centern klarar sina fyra procent...
Gröna funderingar från fåtöljen