Fortsätt till huvudinnehåll

Organdonation baklänges

En kvinna dog nyligen efter en svampförgiftning. En organtransplantation hade räddat henne. Men donator saknades denna gång, som så ofta.
Här är mitt enkla förslag: Alla svenskar görs till potentiella organdonatorer efter sin död, om de inte specifikt angivit motsatsen i ett register. De som väljer att inte donera får heller inte rätten att ta emot organ om brist råder. De hamnar så att säga sist i kön.
För mig är det en självklarhet att alla vi som vill vara del av samhället och utnyttja vårdens resurser också ställer upp med det lilla vi kan göra efter döden, nämligen ger av vår kropp för att rädda andras liv. Den som aktivt väljer att inte donera gör det av abstrakta och oftast vidskepliga skäl som omöjligen kan väga tyngre än den rent faktiska risken att en annan människa dör. Den som gör det valet kan inte förvänta sig större generositet från andra.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lögnens anatomi

En släkting skickade mig idag en länk till Petterssons blogg. Blogginlägget bottnar i att kaptenen på isbrytaren Oden (som är på arktisk expedition) påstås ha sagt att isen i Arktis är grövre än på 15 år. Bloggaren påstår också att Oden inte klarade att nå Nordpolen. Givetvis är det underliggande budskapet att klimatförändringarna inte finns. Och så följer lite rappakalja om "miljömuppar" och dumma miljöpartister som hittat på alltihop. Släktingen undrade ärligt om detta var något att intressera sig för. Mitt första svar var lite beskt, för jag har egentligen inte tid med sånt här: Läs FORSKNING om KLIMAT, inte bloggar om väder. Rent generellt ska man ta det med en nypa salt om en sajt slänger sig med begrepp som "miljömuppar" och "PK". Det tyder sällan på att man är seriös eller kunnig. Men sedan blev jag lite nyfiken. Kunde det ligga något bakom inlägget? Något värt att ta på allvar? Så jag gick direkt NOAAs National Snow and Ice Data Center oc...

Lundgren och Radetzki ger sig in i klimatdiskussionen

[Ändring: efter en del kritik för att jag fokuserar på person snarare än sak här så har jag ändrat rubriken och justerat några rader. Se även kommentarerna. Vad gäller mera sakliga diskussioner om klimat kan man läsa mer om det i andra inlägg i denna blogg. Kolla kategorin "klimat".] Nils Lundgren och Marian Radetzki skriver på Newsmill om sin syn på klimathotet, och det är gamla argument från klimatskeptikerna rakt igenom. Men det roligaste är förstås att det som vanligt är ekonomer (ja, ekonom-snedsträck-politiker då) som ifrågasätter klimatforskning, och med lika svag argumentation som vanligt. Lundgren och Radetzki har i vanlig ordning valt att avfärda IPCC (en sammanslutning av de främsta forskarna på området som jobbat i åratal med frågan) och istället gjort en egen utredning - dessvärre långt från sina forskningsfält. "Detta är förstås pinsam hybris, en antiintellektuell position", som Stefan Edman skriver i GP . Anti-intellektuell är också det stä...

Nej, vi är inte för små för att spela roll!

Det finns en återkommande invändning mot en offensiv klimatpolitik som lyder ungefär: Vi kan ändå inte göra något. Varför ska lilla Sverige skattas ihjäl när det är kineserna som står för utsläppen? I ärlighetens namn ska väl tilläggas att denna tanke framför allt dyker upp i kommentarstrådar och inte i de lite djupare diskussionerna om miljö och klimat, men även ganska kloka människor tycks ibland nappa på den. Därför vill jag förklara varför den är missvisande. En svensk röst i valet ger lika stort avtryck som vilken annan röst som helst i världen. Troligen ger den mycket mer. Denna utväxling beror på att vi är lagstyrda och har låg korruption (dvs min röst leder till verklig politik), men också på att våra utsläpp per capita är höga (se nästa punkt). Det blir alltså svårt att argumentera för att något annat land borde rösta grönt men inte vi. Om jag kunde rösta i exemplvis Kina eller USA så skulle jag också rösta för en grönare politik. Men där skulle min röst drunkna i en sto...