lördag, oktober 26, 2013

Är världen verkligen så mycket bättre?

Idag refererar DN, under rubriken Världen bättre än vad du tror, en serie missförstånd som sammanställts av Hans Rosling. Svenskarna har tydligen en alltför negativ bild av omvärlden. Rosling och DN tar upp exempel som att det i Afrika finns 800 miljoner mobilabonnemang, att medellivslängden i världen är högre än vi tror, att utbildningsnivån är högre, och att de extremt fattiga blivit färre. (Hur detta sista definieras är oklart.)

Källan är företagen Gapminder och Novus som tar fram statistiken genom intervjuer, inom vad som kallas "Project Ignorance". Nog finns det kunskapsluckor att täppa till bland Sveriges befolkning. Men frågan är om det alltid handlar om att vi har en för negativ världsuppfattning. Intressant nog så undviker artikeln i DN, och den presentation av projektet man länkar till, helt och hållet andra globala frågor där läget är precis det omvända. Därför vill jag presentera fem områden där allmänhetens bild är långt mer optimistisk än det finns sakliga skäl till. Jag tror att det finns många fler.

1. Klimatet

Klimatkatastrofen är långt allvarligare och långt mer väldokumenterad än allmänheten tror. Detta visades redan 2004 av Naomi Oreskes i rapporten "The Scientific Consensus on Climate Change", där hon klarlägger hur totalt ense vetenskapen är om att jorden blir varmare och att människan är orsaken, samtidigt som mainstream-media framställer det som att det finns två jämbördiga läger. Detta tycks gälla än idag.

2. Vad vi gör åt klimatet

Det finns idag en allmän uppfattning om att vi minskar våra utsläpp av koldioxid. Detta är fel. Utsläppen ökar. (Dessutom krävs inte bara stabilisering, eller en minskning, utan en radikalt minskad eller till och med negativ utsläppsnivå. Och inte ens det kan troligen förhindra allvarliga konsekvenser.)

3. Världshaven

Industriellt fiske och miljöförstöring utarmar världshaven i katastrofal takt. De flesta människor är omedvetna om detta eller bryr sig inte om det.

4. AIDS

AIDS-epidemin är inte över. 1,6 miljoner människor dog 2012.

5. Inkomstfördelningen

Människor i många länder underskattar kraftigt hur stor skillnad det är mellan rika och fattiga. Detta gäller exempelvis USA och Sverige.

DNs undvikande av dessa frågor är anmärkningsvärt.


onsdag, oktober 23, 2013

Om ringleder och trängselskatt

Idag bloggar jag för första gången på Ja till trängselskatt! Det handlar om varför ringleder inte är ett alternativ för att lösa trafikproppen.
...en ringled skulle ha ingen eller rentav negativ effekt på trängseln. Detta beror dels på att genomfartstrafik är en så liten del av trafiken. De flesta som kommer från Mölndal eller Kungälv stannar i Göteborg - bara en bil på tjugo skall skall vidare. Dels beror det på inducerad trafik. Med det menar vi att varje gång vi bygger bort flaskhalsar så får det konsekvenser för hur privatpersoner och företag planerar. Tidigare avlägsna byar blir lämpliga pendlingsorter, företag kan etablera sig på billigare mark. Sedan bygger vi köpcentra för att dra nytta av de förbipasserande, och bilen blir än mer attraktiv. Konsekvensen blir förstås fler och längre resor. Detta leder till att nya flaskhalsar, ny trängsel, och nya krav på utbyggnad uppstår, utan att problemet lösts på sikt.

Ja till trängselskatt består av ett gäng engagerade människor som gillar idén om trängselskatt och som vill påverka opinionen i Göteborg mot ett ja. Gå gärna med och hjälp till. Det finns ingen partipolitisk koppling!

fredag, september 13, 2013

Lena Eks förvirring om vargen

Rovdjurspropositionen som nu lagts fram är ett prima exempel på politisk förvrängning av forskningsresultat. I rovdjurspropositionen står att läsa som mål: "att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller populationen i Sverige, med utgångspunkt i Skandulvs redovisning av minsta livskraftiga population om 100 individer, ska vara 170–270 individer...". Det är alltså bland annat Skandulvs beräkningar kring minsta livskraftiga population som ligger till grund för hennes förslag till halvering av vargstammen.

Men läser man Skandulvs redovisning står det klart och tydligt att "en population på minst 100 vargar uppfyller kraven för minsta livskraftiga population även med hänsyn tagna till rimliga framtida katastrofscenarier, och att därmed den nuvarande skandinaviska vargpopulationen utan tvekan är demografiskt (men ej genetiskt) livkraftig". Observera parantesen, den är viktig.

Redan i andra stycket av sammanfattningen förklaras faktiskt antagandena: "Våra resultat gäller endast under förutsättningen att de genetiska problem, som idag förekommer i vår vargpopulation, är lösta." Men genetiska problem finns, utan tvekan. Och det vet Lena Ek. Talet om inavel var centralt när man lobbade igenom den senaste vargjakten.

Visst finns det problem med stora rovdjursstammar. Hur man ser på den delen handlar om värderingar. En pragmatisk diskussion, där man vill ta hänsyn till ekonomi och sociala faktorer på landsbygden, är politisk och inte grundad i biologi. Med andra ord: om man inte vill ha varg alls - eller om man vill ha dem i nån sorts reservatsform eller zoo - så är lägre siffror att föredra. Då förordar man i praktiken en icke livskraftig stam och bör stå för det, inte prata om att 170 djur är "gynnsam bevarandestatus", för det är hitte-på.

I själva verket bör sociala och ekonomiska hänsyn bilda taket, dvs det maximala antalet vargar vi anser oss kunna tåla. Det får politikerna sköta. Golvet - det lägsta antal vargstammen tål utan att löpa stor risk att dö ut på sikt - är en fråga om vetenskap. Att som Ek vilja bestämma taket, och till på köpet lägga taket under golvet, är populistiskt, skadligt och ologiskt.