Briljant elbilsteknologi

Varför vänta på att ladda batterier när man kan byta dom? Det här är riktigt coolt tycker jag. Läs mer på www.betterplace.com.

Nu skäms jag för mitt land

Hur korrupt är det svenska rättssystemet? Julian Assange begärdes idag häktad, och hela affären får ny medial kraft. När det gäller denna typ av brott, med en politiskt kontroversiell person inblandad, en person vars trovärdighet framstår som viktig, då räcker anklagelsen som sådan. Om den dessutom under en tid tycks få substans genom att klantiga åklagare håller processen vid liv, då blir kostnaden för Wikileaks ännu större. Lyckas man dessutom få honom att gå under jorden, alternativt utlämnas till Sverige för en tid i häkte - ja då är det naturligtvis en stor seger för dem som gärna vill se honom tystad.

Vem skulle ha intresse av det här? Det krävs ju inte precis att man är paranoid för att inse att en man som går i bräschen för en organisation som trotsar världens mäktigaste miltärmakt och underrättelsetjänst, och publicerar det som makten vill hålla dolt, utsätter sig för risker. Hade han varit ryss så hade han tystats med järnrör eller pistolskott. I västvärlden är vi mer sofistikierade, åtminstone mot vita män med medborgarskap. (Andra kan godtyckligt skickas till Guantanamo eller hämtas av CIA.)

Extra elegant är det förstås att få detta skådespel att rullas upp i just Sverige. Dels är det listigt att slå undan fötterna för Assange i landet där han önskat etablera delar av sin verksamhet för att skydda den genom bland annat vårt meddelarskydd. Men det är också snyggt att utnyttja Sveriges rykte som relativt okorrumperat och dessutom jämställt. Hade samma anklagelser dykt upp i Liberia eller Thailand så hade ännu fler kunnat se hur enkelt det hade varit att rigga alltsamman. Men nu händer det ju i trovärdiga, respekterade Sverige. Dessutom har vi en relativt bred definition av våldtäkt, som jag i princip stödjer, men som kan missbrukas av den som vill någon illa. Våldtäkt översätts av engelskspråkig media till "rape", som har en mer våldsbetonad betydelse i de flesta andra länder.

Assange kommer naturligtvis inte att dömas för sitt brott - om det fanns några tillräckligt graverande omständigheter så hade man självfallet tagit in honom på förhör under den månad han befann sig i Sverige, och inte bara läckt hans namn till media. Men det är ointressant för analysen om han döms eller inte. I PR-spelet har han fått stryk. Eller? Det som blir intressant nu blir att se hur många som egentligen låter sin bild av Assange påverkas. Det skall också bli spännande att följa efterspelet. För att det spelats fult, alternativt brustit i kompetens, på hög nivå i svenska rättsväsendet är ganska uppenbart.

Några enkla politiska förslag

Det finns svåra politiska beslut och det finns lätta. Följande borde vara ganska enkla att få majoritet för:

• Gör direktreklam och telefonförsäljning till hemmet förbjudet generellt. Låt den som vill ha reklam rätt in i sitt privatliv gå med i ett "Japp"-register. Avskaffa "Nix".
• Förbjud pälsfarmning.
• Förbjud mobilsamtal i bilen, möjligen med undantag för handsfree på motorväg.

Sedelärande saga

En fattig man kan inte betala sina skulder till den lokala klanledaren. Han säljer sin dotter som arbetskraft till klanledaren, som tvingar henne till allt hårdare arbete. När hon är på väg att ge upp får hon hjälp av en mystisk småväxt figur. Men som motprestation kräver han att hon skall ge honom hennes förstfödda. I sin desperation går hon med på avtalet.

När flickan lyckats med sina uppgifter vill den mångfalt äldre klanledaren gifta sig med flickan. Hon föder ett barn, och då dyker den småväxta mannen upp och kräver sin rätt. Flickan lyckas dock avslöja den lilla mannens identitet, som då tar sitt liv.

Är detta talibanernas Afghanistan? Familjeaffärer i de kastlösas Indien? Traficking i östeuropa? Nej, det är en Bröderna Grimm-saga som heter Rumpelstilskin, och som vi kommit över i svensk översättning. Jag kommer inte att läsa den fler gånger för mina barn, även om de säkert skulle kunna lära sig en hel del om den vidriga verkligheten för kvinnor i stora delar av världen.

Slutet? Jo, flickan, den gamla klanledaren och deras barn lever lyckliga i alla sina dagar.

Dags att försvara trängselskatten

Det är märkbart tyst från Göteborgs politiker. Är det så att man inte vill vara först ut och försvara och förklara sitt beslut? Som tur är så är det inte så svårt, så jag kan göra det åt dem.

Den gängse bilden av trängselskatten tycks vara att man ställer ut betongssuggor på strategiska platser i stan så att ingen kan komma förbi. Den bilden är naturligtvis ganska missvisande. Trängselskatten är inte avsedd att avskaffa biltrafik. Den är avsedd att dra in pengar, förbättra utnyttjandet av befintliga vägar, och minska utsläppen.

Naturligtvis skulle man kunna ta det på skatten. Men vad innebär det annat än att de som inte kör bil i området får betala för Göteborgarnas fina motorvägar, broar och tunnlar? Människor har dessutom ofta svårt att förstå summorna det rör sig om. En enda ny viadukt kan kosta lika mycket som Göteborgs hela barnomsorg. Små dagisgrupper? Bättre akutvård? Vilket vill du helst avskaffa för att vi ska ha råd med större vägar?

För den som vill försvara trängselskatten gäller det att visa på fördelarna. Det är alltför lätt för nejsägarna att älta små men omedelbara problem. Som när GP kommer på att det blir svårt för boende i Änggården att ta sig till Slottskogen. Hur i hela friden skulle trängselskatter göra det svårt att ta sig hundra meter över Dag Hammarskiöldsleden utan bil? Vem i sina sinnens fulla bruk skulle orka sätta sig i bilen och försöka hitta ny parkering när det är två minuters promenad till parken där bilar ändå inte är tillåtna?

Nej, peka på de storskaliga fördelarna istället: bättre miljö, mer förutsägbara restider (suveränt inte minst för företagen), bättre kollektivtrafik OCH utbyggda trafiksystem för bilar.

För den som absolut inte vill betala trängselskatt har jag här några tips på kryphål:

• Åk och storhandla på helgen, det är gratis, liksom efter kl halv sju på kvällen.
• Ta bussen eller cykla.
• Försök ändra arbetstider så att du slipper åka bil i högtrafik.
• Åk flera i bilen och dela på kostnaden.

Förhandla, Maria!

Läser på DN om Miljöpartiets valvåndor. Lika lite som någon annan kan jag tala för partiets medlemmar eller väljare, men jag kan ju säga vad jag tycker.

1. Att inleda förhandlingar kan aldrig skada. Det är utfallet av förhandlingarna som får avgöra. Om MP får igenom ett blågrönt regeringsalternativ med de rätta ingredienserna så vore det bättre än mörkbrunt inflytande eller en svag helblå regering. Och definitivt bättre för miljön.
2. Det finns inget röd-grönt alternativ. Sossarna fick inte väljarnas förtroende. Misstroendevotum tillsammans med SD? Omöjligt. Så en blå regering blir det hur som helst, frågan är om den blir helblå eller blågrön.
3. Jag tror att många röstade för MP trots samarbetet med de röd-gröna, inte tack vare detta samarbete. Man röstar på ett parti och på dess värderingar. Jag tror att MP har fler röster att hämta högerut än vänsterut, delvis för att Centern är ett så uselt alternativ i miljöfrågor. Jag tror inte den politiska kostnaden blir särskilt hög, även om det skulle bli frånfälle på vänsterkanten.

Så, Maria och Peter, släpp stoltheten, visa ert politiska skarpsinne, och ro hem ett samarbete som gör att partiets sex nya riksdagsmandat märks i politiken!

Dags bli republikan?

Ett vanligt resonemang bland människor omkring mig i det här valet är att man övervägt att rösta blått för att man inte vill se Mona Sahlin som landets frontfigur (alternativt att man inte vill ha Ohly som minister). Valet har i mångt och mycket, inte minst på Moderata valaffischer, handlat om vem som är trovärdigast som statsminister.

Detta är inte konstigt. Människor bryr sig om vem som skall vara vår röst i världen, vem som får hälsa på Obama och åka på toppmöten. Men det är intressant eftersom valet ju egentligen handlar om något helt annat. Det är ett riksdagsval och inte ett regeringsval. Vi väljer sammansättningen i riksdagen, och vi väljer - om vi kryssar - också helt direkt vilka riksdagsmän som kommer att besluta om lagar och budget i vårt land.

Problemet med kombinationen parlamentarism (riksdagsmajoriteten bildar regering), ökande medial personfixering samt blockbildning är att du som väljare kan hamna i ett läge där du är tvungen att välja mellan den du uppfattar som den bästa statsministerkandidaten och det parti vars politik du sympatiserar med. Du kan inte få Reinfeldt och en socialdemokratiskt politik, hur mycket du än skulle önska det.

Detta är inte bara ett konkret problem för socialdemokraterna, utan ett rent demokratiskt dilemma. Människor måste veta vad det är de röstar på. En given lösning är förstås att skilja på valet av statsminster (dvs den som i allt annat än till namnet är statschef) och valet av lagstiftande församling. Och vad är det, om inte annat än republik? Det är också ett argument för republik (eller en liknande konstruktion) som inte har något att göra med om man är för eller mot kungamakten. Vi skulle ju i princip kunna ha ett val till statsminister och ett till riksdagen, medan kungen fortsatte att vara formell statschef.