På Volvo jobbar sextio ingenjörer med att få bilen att låta exakt rätt. Det handlar om det där solida, dova dunk-klick som visar att det är kvalitet i kärran och inte bara snygg lack. Sextio högutbildade människor ska se till att det låter rätt. Det är ganska mycket i ett krisdrabbat företag, där man dessutom ofta tvingas till massiva återkallelser av bilmodeller på grund av fel som upptäcks för sent.
Men det är känslan i köpögonblicket som räknas, inte tabeller som visar på att japaner bygger mer tekniskt sofistikierade bilar av högre kvalitet till ett lägre pris. Nej, ljudet, som tidigare var ett faktiskt bevis på hantverksskicklighet, har nu förvandlats till en förlängning av den glittrande lacken och fotomodellen på motorhuven.
Ibland undrar jag hur många som har motsvarande jobb inom regeringen. Ballonger och knappar och affischer har vi genomskådat. Nu ska själva politikens innehåll designas så att det låter så där regeringsdugligt. Dunk-klick. Någon hittar på och lanserar ord som "utanförskap". Någon planerar olika reformer och paketerar dem som "jämställdhetsbonus" eller "miljöbilsbonus". Idéer som borde vara lätta att genomskåda som politisk styling, men som funkar ändå.
Folk vill ha förmåner, inte förbud. Morot inte piska. Det må vara samma sak, men vi röstar hellre på den som kallar det för jämställdhetsbonus än den som kallar det kvotering. Förbjuda skitiga bilar? Nej. Men att ge pengar tíll de lite mindre skitiga? Ja.
Jobbavdrag är en briljant idé eftersom vissa får MER men ingen får mindre. Vilket så klart är en lögn. Eftersom all inkomst är relativ inkomst - både mentalt (vi jämför oss med grannarna) och ekonomiskt (pga inflation). Får alla utom arbetslösa och pensionärer mer pengar så betyder det att dessa grupper faktiskt fått mindre. Spelar ingen roll, för mer pengar i fickan den 25:e låter så bra att man lätt ignorerar att detta kostar pengar i budgeten.
De nya reglerna om strandskydd flyttar beslut om dispens till kommunerna, medan det hela tiden finns motsvarande tryck att flytta vargförvaltningen närmare byalagen och längre från Stockholm. Det låter bra. Dunk. Beslut närmare de som påverkas. Klick. Att det kommer att fördärva våra kuster och sjöstränder där lokalpolitiker vädrar arbetstillfällen, och ta död på vargstammen i de få områden de finns, det verkar mindre viktigt. Funktion är inte det man eftersträvar, utan ljudet av bra politik.
Ett amerikanskt flygbolag lär ha uttalat att man villa anställa "pilots that sound like they could fly a plane". De ska behärska konsten att småprata om vädret i Phuket medan vingarna brinner. Så känns den moderna politikerns roll ibland.
Men det är känslan i köpögonblicket som räknas, inte tabeller som visar på att japaner bygger mer tekniskt sofistikierade bilar av högre kvalitet till ett lägre pris. Nej, ljudet, som tidigare var ett faktiskt bevis på hantverksskicklighet, har nu förvandlats till en förlängning av den glittrande lacken och fotomodellen på motorhuven.
Ibland undrar jag hur många som har motsvarande jobb inom regeringen. Ballonger och knappar och affischer har vi genomskådat. Nu ska själva politikens innehåll designas så att det låter så där regeringsdugligt. Dunk-klick. Någon hittar på och lanserar ord som "utanförskap". Någon planerar olika reformer och paketerar dem som "jämställdhetsbonus" eller "miljöbilsbonus". Idéer som borde vara lätta att genomskåda som politisk styling, men som funkar ändå.
Folk vill ha förmåner, inte förbud. Morot inte piska. Det må vara samma sak, men vi röstar hellre på den som kallar det för jämställdhetsbonus än den som kallar det kvotering. Förbjuda skitiga bilar? Nej. Men att ge pengar tíll de lite mindre skitiga? Ja.
Jobbavdrag är en briljant idé eftersom vissa får MER men ingen får mindre. Vilket så klart är en lögn. Eftersom all inkomst är relativ inkomst - både mentalt (vi jämför oss med grannarna) och ekonomiskt (pga inflation). Får alla utom arbetslösa och pensionärer mer pengar så betyder det att dessa grupper faktiskt fått mindre. Spelar ingen roll, för mer pengar i fickan den 25:e låter så bra att man lätt ignorerar att detta kostar pengar i budgeten.
De nya reglerna om strandskydd flyttar beslut om dispens till kommunerna, medan det hela tiden finns motsvarande tryck att flytta vargförvaltningen närmare byalagen och längre från Stockholm. Det låter bra. Dunk. Beslut närmare de som påverkas. Klick. Att det kommer att fördärva våra kuster och sjöstränder där lokalpolitiker vädrar arbetstillfällen, och ta död på vargstammen i de få områden de finns, det verkar mindre viktigt. Funktion är inte det man eftersträvar, utan ljudet av bra politik.
Ett amerikanskt flygbolag lär ha uttalat att man villa anställa "pilots that sound like they could fly a plane". De ska behärska konsten att småprata om vädret i Phuket medan vingarna brinner. Så känns den moderna politikerns roll ibland.
Kommentarer
Att styra har blivit ett mål i sig. Men det är väl knappast en nyhet...