tisdag, juni 17, 2008

Pinsamt styrelseproffs

I en intervju i DN 14 juni får en av näringslivets tungviktare, Sverker Martin-Löf, chansen att breda ut sig om klimatfrågan. Han hävdar att det finns brister i vetenskapens klimatprognoser.

"Jag uppfattar att det finns en hel del substans som ligger bakom till exempel det amerikanska synsättet, vilket leder till att de inte skrivit på Kyotoavtalet."
Han får frågan om han kan ge exempel på dessa brister och svarar:

"Vore det så självklart som det ibland framställs är det ju väldigt konstigt att man inte brutit igenom [i förhandlingarna med USA]."
Martin-Löfs hela argumentation bygger alltså på att eftersom USA inte skrivit på Kyoto så måste det vara något fel på vetenskapen.

Detta är ju egentligen utmärkt goda nyheter. Om förnekarna inte på en direkt fråga kan framhålla ett enda exempel på en vetenskaplig svaghet i klimatprognoserna så har de ju i princip gett upp.

Martin-Löf vet naturligtvis lika väl som vi att brist på politisk vilja inte behöver betyda brist på vetenskapliga bevis. Samtliga stora amerikanska forskningsinstitutioner står bakom påståendet att vi har global uppvärmning och att mänsklig aktivitet är orsaken. FNs klimatpanel konstaterar detsamma. Samtidigt är USA enormt fossilberoende på nationell nivå, och dess ledning har fingrarna långt nere i oljeindustrins syltburk.

Att Bushadministrationen inte skrivit på Kyoto är inte underligt, och beror alltså inte på att den är mer vetenskapligt bevandrad än Kyotoprotollets 178 deltagande länder (samt hela det vetenskapliga etablissemanget). Vi talar om samma administration som trots sin egna underättelsetjänsts tydligt kommunicerade vetskap om motsatsen valde att invadera Irak med hänsvisning till förekomst av massförstörelsevapen.

Inga kommentarer: