Fortsätt till huvudinnehåll

Därför är trängselavgifter en bra idé

Läste i Göteborgsposten att socialdemokraterna nu kan tänka sig en utredning om trängselskatt i Göteborgsområdet. En trevare, kanske, men i kombination med KDs öppning genom Martin Hellström i december så anar man ändå en ökande medvetenhet om att miljön och trafikproblemen i Göteborg kräver mer än bara nya älvförbindelser.

Läser sedan med en allt mer uppgiven känsla kommentarerna till den socialdemokratiska debattartikeln. Om det finns någon fråga där politikerföraktet frodas så är det här. (Kan någon berätta för alla arga bilister att svenska kommunpolitiker mycket sällan får betalt? Politik på kommunnivå är en fritidssysselsättning för alla utom ett litet fåtal. Och skatter går, hör och häpna, inte in i politikernas fickor.)

Vad gäller sakfrågan frodas även okunskapen. Så jag tänkte här förklara varför trängselavgifter kan vara en bra lösning, i hopp om att även pendlande förortsbor ska kunna se fördelarna.

Trängselavgifter utnyttjar befintliga vägar bättre
Trängselavgifter handlar om att utnyttja existerande vägutrymme bättre. Det är fundemental ekonomisk klokhet att se till att fasta tillgångar utnyttjas på det mest effektiva sättet. Detta åstadkommer man genom att variera priset över tiden. Har du ett hotell? Då tar du mer betalt vid högsäsong och mindre vid lågsäsong. På så vis får du kunder hela tiden. Har du ett tåg? Ta mer betalt på fredagseftermiddagar och mindre på tisdag lunch. En fjällstuga? Dyrt på påsklovet, billigt i december.

Vägar är oerhört dyra. Att dimensionera vägnätet efter rusningstrafik är helt enkelt ogörligt. Mycket klokare då att styra om trafik så att den rullar jämnare över dygnet. Ta mer betalt när resursen (utymmet på vägen) är mer eftertraktad. Mindre vid andra tider. Detta är huvudsyftet med trängselavgifter.

Trängselskatter är inte orättvisa
Ett återkommande argument är att trängselskatter skulle vara orättvisa. Den som har pengar kan fortsätta köra som han vill, medan den mindre bemedlade tvingas åka pendeltåg. (Detta argument tappar något i trovärdighet då det i allmänhet kommer från borgerligt håll, där marknadsmässiga priser annars är legio.) Detta är förvisso sant. Men det är inte mer orättvist än något annat här i världen. Den som har pengar kan hyra fjällstuga över nyår och påsklovet, köpa en dyr tågbiljett på fredag eftermiddag, och ta in på hotell mitt under VM. Han har också råd att betala höjda bensinpriser och varför inte köpa en bekvämare bil. Pengar köper sådan frihet. Men det omvända gäller också. Den som inte har pengar, eller som inte värderar ankomst på jobbet prick åtta lika högt, kan med trängselskatten ta bilen vid lågtrafik och betala mindre.

Det finns inga bra alternativ
Mer pengar till vägbyggen är ett förslag. Det skulle kanske, på kort sikt, lösa upp knutarna vid rusning. Men det löser inga miljöproblem, vare sig lokala eller globala. Ett större vägsystem ger på sikt mer trafik, när nya grupper längre från staden börjar kunna bilpendla tidseffektivt. Så småningom fylls även det nya utrymmet, och vi får nya trafikproblem, men med ännu mer utsläpp och ännu mer trängsel och trafikproblem i centrum. Men det viktigaste här är att det kostar, och det kostar astronomiskt. Bilisterna skriker efter nya broar, tunnlar och mot, men de glömmer att det rör sig om mångmiljardinvesteringar. Pengarna finns inte. Och om de fanns vore det alltså rent slöseri att använda dem på ett överdimensionerat och underutnyttjat vägsystem i storstäderna.

Mer kollektivtrafik är ett annat förslag. Det är en bra idé. Men den kräver finansiering och utrymme. Bussarna som idag fastnar i centrum måste kunna ta sig ut. Därför är det en självklar del av trängselavgiftsidén att den ska betala för ny kollektivtrafik. På så vis betalar nedsmutsaren sina medtrafikanter för att de ska ta bussen. I gengäld får han åka till jobbet utan köer.

Trängselavgifter är en bra idé som rimligen behöver utredas, och det är det S nu öppnar för. Kanske kan en sådan utredning innebära att fler börjar fundera över problematiken och vilka alternativ som finns. Om trängselskatter i Stockholmsstil inte lämpar sig för oss, så kanske det finns varianter att ta till. Men något behöver göras, det borde inte minst de stillastående bilisterna i Tingstadtunneln inse.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nej-sidans bästa argument - och varför de inte håller

Det är inte alltid lätt att identifiera varför nej-sidan säger nej. Argumenten skiftar vecka för vecka, och dyker upp från oväntade håll. Några är bättre, andra sämre. Jag har här bemött Nej-bloggens 14 anledningar att rösta Nej i folkomröstningen . 1. Trängselskatten är orättvis. Den drabbar vissa bilister beroende på var man råkar bo och arbeta i förhållande till var tullstationerna står, medan andra slipper helt undan. Utlandsregistrerade bilar betalar ingen trängselskatt. Bor man strax utanför zonen och jobbar strax innanför så kan skatten tyckas orättvis. Då har man å andra sidan troligen goda möjligheter att ta sig till jobbet på annat sätt - med cykel eller buss. Trängselskatten tas ut av de som använder det tungt belastade vägnätet när flest vill ha tillgång till det. På så vis är det snarast rättvist. Den som inte kör bil kl 8 varje vardagsmorgon skall givetvis inte behöva vara med och betala för breddade motorvägar. Och den som bor nära motorvägarna ska så klart inte behöv

Klimatskeptiskt lobbyist agerar journalist åt Världen Idag

Tidningen Världen idag har gjort ett intressant val av reporter till COP15. Den populära och uttalat klimatskeptiska lobbyisten Maggie Thauersköld Crusell har lyckats få tidningens uppdrag att skildra klimatkonferensen. Ett minst sagt kontroversiellt val av chefredaktören Felicia Svaeren, som tydligen fått kritik, för hon försvarar sitt val: Av 500 reportrar som är ackrediterade till Kimatkonferensen kommer troligen en majoritet av dem att helt undvika att rapportera från något annat håll än att klimathotet är ett faktum. Det har hon säkert helt rätt i. Om en seriös reporter åker till en konferens om avsakaffande av landminor, så bör dennes grundförutsättning vara att landminor finns. Det tror inte Thauersköld. Läs på hennes blogg : Det är bara klimathotet som är påhittat. Dessutom handlar ju konferensen om politiska och ekonomiska lösningar på krisen. Att då tro att läsarna i första hand intresserar sig för vad en grupp helt marginaliserade forskare och debattörer tycker i den vetensk

Lundgren och Radetzki ger sig in i klimatdiskussionen

[Ändring: efter en del kritik för att jag fokuserar på person snarare än sak här så har jag ändrat rubriken och justerat några rader. Se även kommentarerna. Vad gäller mera sakliga diskussioner om klimat kan man läsa mer om det i andra inlägg i denna blogg. Kolla kategorin "klimat".] Nils Lundgren och Marian Radetzki skriver på Newsmill om sin syn på klimathotet, och det är gamla argument från klimatskeptikerna rakt igenom. Men det roligaste är förstås att det som vanligt är ekonomer (ja, ekonom-snedsträck-politiker då) som ifrågasätter klimatforskning, och med lika svag argumentation som vanligt. Lundgren och Radetzki har i vanlig ordning valt att avfärda IPCC (en sammanslutning av de främsta forskarna på området som jobbat i åratal med frågan) och istället gjort en egen utredning - dessvärre långt från sina forskningsfält. "Detta är förstås pinsam hybris, en antiintellektuell position", som Stefan Edman skriver i GP . Anti-intellektuell är också det ständig