Fortsätt till huvudinnehåll

Eldrift i segelbåten

Vi var klara för att korsa atlanten. Båten var fullastad med färska grönsaker från snabbköpet i Las Palmas, bananstocken hängde i kajutan och stämningen var på topp. Nu hade vi tre veckor på öppet hav framför oss.

Efter bara ett par timmar kände vi doften: diesel. Jag kollade under durkarna och mycket riktigt - hela kölsvinet, och allt som stuvats däri, var insmort i kladdig diesel. I timtal fick jag, och den enda andra besättningsmedlemmen som stod ut med lukten och gunget och värmen utan att kräkas, torka diesel från Fanta-burkar, kablar, vattenflaskor och konservburkar.

Diesel i all ära, men i tider då vi insett problemet med fossila bränslen i bilar, då undrar man vad som hänt till sjöss? En snabb titt på nätet visar att det är ganska mycket: eldrift, dieselektrisk drift, bränsleceller, osv.

För mina egna tänkta ändamål - svensk skärgårdssegling i en liten båt med regelbundna bryggbesök - så skulle ren eldrift kännas kanon. Här är ett exempel: http://www.electric-sailboat.com/page1/page1.html. En elmotor med batterier är kompakt, enkel, tyst, vibrationsfri och energieffektiv. Dessutom är den fri från illaluktande diesel och kladdig motorolja! Den ger heller inga avgaser som förpestar tillvaron i medvind eller stiltje.

Nackdelarna då? Den begränsade räckvidden förstås. Några batterier räcker inte lika långt som en hundraliterstank med diesel, även om man skulle kunna använda batterier som barlast och ha ganska stor kapacitet. Men tanken är, som sagt, att jag använder motorn i hamn för manövrer, och i övrigt seglar. Så fort jag har brygg-el kan jag "tanka". Det är ju så de flesta svenskar seglar i alla fall, eller hur? Till detta kan man lägga till ytterligare finesser som tex laddning med hjälp av propellern - dvs låt motorn fungera som generator när seglen driver på bra (se tex här). Och varför inte solceller dessutom? Kanske ett extrabatteri för att inte riskera stopp i ett utsatt läge.

En mer avancerad lösning är dieselelektrisk drift. Då har man en generator som driver elmotorn. Fördelen med detta är att man spar bränsle genom att man kan optimera varvtalet på generatorn, oberoende av propellerns varvtal. Läs mer om detta på http://www.ossapowerlite.com/tech_library/fuel_efficiency/fuel_efficiency.htm. Man blir också väldigt fri i hur man placerar dieselgeneratorn i relation till propellern, och man kan driva två elmotorer med en generator (tex i en katamaran). Detta används bland annat på många större kryssningsfartyg idag. Men nu är vi inne på dyrare system och mycket elektronisk reglerteknik, något som jag skulle undvika i en liten segelbåt där saltet alltid är närvarande.

Kommentarer

Anonym sa…
Ahh... nice! jag gillar konceptet med återladdande propeller. Jag har sett släpgeneratorer innan, men varför inte kombinera? Man seglar ju inte för att komma första fram, så varför då inte tappa en halv knop och samtidigt ladda batterierna? Gillar även tunnfilmscellerna efter båtsidan, även om de inte har optimala vinklar så lär de ta upp en hel del av reflexerna från vattnet. Man kan ju täcka skrovet med solceller även på ovansidan som man kan gå på. Ska man ändå investera massor i en båt så är dessa koncept inte dumma alls.

Och batterier vill man ju ha på båten i vilket fall, så det är ju bara att ha några extra.
Riktigt coolt blir det när man i framtiden kan väva in solceller i seglen. Då snackar vi stor yta!
Anonym sa…
Borde man egentligen redan kunna göra, fast de blir kanske lite svårpackade. Man får vika ihop dom som dragspel. :-)

Jag såg segelkapell med tunna solceller. Nu hittar jag inte länken längre.

Ang släpgeneratorer.
http://www.awimex.se/vindgeneratorer/aquagen.asp

Populära inlägg i den här bloggen

Lögnens anatomi

En släkting skickade mig idag en länk till Petterssons blogg. Blogginlägget bottnar i att kaptenen på isbrytaren Oden (som är på arktisk expedition) påstås ha sagt att isen i Arktis är grövre än på 15 år. Bloggaren påstår också att Oden inte klarade att nå Nordpolen. Givetvis är det underliggande budskapet att klimatförändringarna inte finns. Och så följer lite rappakalja om "miljömuppar" och dumma miljöpartister som hittat på alltihop. Släktingen undrade ärligt om detta var något att intressera sig för. Mitt första svar var lite beskt, för jag har egentligen inte tid med sånt här: Läs FORSKNING om KLIMAT, inte bloggar om väder. Rent generellt ska man ta det med en nypa salt om en sajt slänger sig med begrepp som "miljömuppar" och "PK". Det tyder sällan på att man är seriös eller kunnig. Men sedan blev jag lite nyfiken. Kunde det ligga något bakom inlägget? Något värt att ta på allvar? Så jag gick direkt NOAAs National Snow and Ice Data Center oc...

Nej, vi är inte för små för att spela roll!

Det finns en återkommande invändning mot en offensiv klimatpolitik som lyder ungefär: Vi kan ändå inte göra något. Varför ska lilla Sverige skattas ihjäl när det är kineserna som står för utsläppen? I ärlighetens namn ska väl tilläggas att denna tanke framför allt dyker upp i kommentarstrådar och inte i de lite djupare diskussionerna om miljö och klimat, men även ganska kloka människor tycks ibland nappa på den. Därför vill jag förklara varför den är missvisande. En svensk röst i valet ger lika stort avtryck som vilken annan röst som helst i världen. Troligen ger den mycket mer. Denna utväxling beror på att vi är lagstyrda och har låg korruption (dvs min röst leder till verklig politik), men också på att våra utsläpp per capita är höga (se nästa punkt). Det blir alltså svårt att argumentera för att något annat land borde rösta grönt men inte vi. Om jag kunde rösta i exemplvis Kina eller USA så skulle jag också rösta för en grönare politik. Men där skulle min röst drunkna i en sto...

Klimatskeptiskt lobbyist agerar journalist åt Världen Idag

Tidningen Världen idag har gjort ett intressant val av reporter till COP15. Den populära och uttalat klimatskeptiska lobbyisten Maggie Thauersköld Crusell har lyckats få tidningens uppdrag att skildra klimatkonferensen. Ett minst sagt kontroversiellt val av chefredaktören Felicia Svaeren, som tydligen fått kritik, för hon försvarar sitt val: Av 500 reportrar som är ackrediterade till Kimatkonferensen kommer troligen en majoritet av dem att helt undvika att rapportera från något annat håll än att klimathotet är ett faktum. Det har hon säkert helt rätt i. Om en seriös reporter åker till en konferens om avsakaffande av landminor, så bör dennes grundförutsättning vara att landminor finns. Det tror inte Thauersköld. Läs på hennes blogg : Det är bara klimathotet som är påhittat. Dessutom handlar ju konferensen om politiska och ekonomiska lösningar på krisen. Att då tro att läsarna i första hand intresserar sig för vad en grupp helt marginaliserade forskare och debattörer tycker i den vetensk...