Liungman om kosmos

Klimatmagasinet Effekt är ett angeläget projekt i en tid av uppgivenhet inför till och med det otillräckliga koldioxidmålet 450 ppm. Kvalitén är dessutom lika hög som vilket månadsmagasin som helst. Jag blir särskilt glad av att läsa Anders Wijkmans begåvade, kritiska och välformulerade kritik till tillväxtsamhället och BNP-begreppet. Artikeln är full av viktiga fakta, nya tankesätt och pedagogiska förklaringar. Ett exempel som tål att citeras: När vi soltorkar våra kläder tillmäts solens gratisarbete inget värde. Om vi däremot använder en torktumlare blir den en pluspost i BNP, både vid inköp och drift. Framför allt undviker Wijkman att fastna i ideologisk sörja. Detta är en styrka hos en person som vandrat från Moderaterna via Röda korset, Naturskyddsföreningen och Kristdemokraterna till Tällberg foundation. Det är med viss besvikelse jag vänder blad för att läsa David Ericssons "Tankar på motorvägen". Oorganiserat och svårt att förstå vart han vill. Den viktiga poän...

Klimatmagasinet Effekt har kommit ut med sitt första nummer! En jätteinsats av de inblandade, och en mycket angelägen uppgift. Har bara hunnit skumma tidningen än så länge, så jag får återkomma med en recension. Redan nu vågar jag i alla fall säga: Grattis redaktionen för ett storartat jobb!

På Volvo jobbar sextio ingenjörer med att få bilen att låta exakt rätt. Det handlar om det där solida, dova  dunk-klick som visar att det är kvalitet i kärran och inte bara snygg lack. Sextio högutbildade människor ska se till att det låter rätt. Det är ganska mycket i ett krisdrabbat företag, där man dessutom ofta tvingas till massiva återkallelser av bilmodeller på grund av fel som upptäcks för sent. Men det är känslan i köpögonblicket som räknas, inte tabeller som visar på att japaner bygger mer tekniskt sofistikierade bilar av högre kvalitet till ett lägre pris. Nej, ljudet, som tidigare var ett faktiskt bevis på hantverksskicklighet, har nu förvandlats till en förlängning av den glittrande lacken och fotomodellen på motorhuven. Ibland undrar jag hur många som har motsvarande jobb inom regeringen. Ballonger och knappar och affischer har vi genomskådat. Nu ska själva politikens innehåll designas så att det låter så där regeringsdugligt. Dunk-klick . Någon hittar på o...

Thinks kommande femdörrars Ox. Läckerbit. Min lilla Kia Picanto är fin. Men med facit i hand efter mina första tre år som bilägare inser jag att jag kör mycket mer än jag tänkt. Det är jag nog inte ensam om. Plötsligt blev man liksom miljöbov, även om det bara rör sig om 1500 mil om året. Det är i alla fall ett ton soppa extra som jag nu bränner. Till saken hör också att det inte handlar om jobbpendling, utan mest om att ta mig ut för klättring, kajakpaddling, eller resor till släkt och vänner. Ren lyx, alltså. Och samtidigt en livsnödvändighet för en frilufsnörd. Så jag vill ha en elbil. Nu. Inte 2012, då allt tydligen ska hända på elbilsfronten. Den behöver inte gå mer än tio mil. Den får vara liten. Den behöver inte ha prestanda att tala om, mer än att klara 110 på motorvägen. Men den måste gå att ladda utan att jag har eget garage. Den ska vara pålitlig. Och jag måste ha råd. Några tips någon?

Den danske statsvetaren Björn Lomborg påstår inte längre att växthuseffekten inte finns. Hans kritik går idag ut på regeringar satsar fel i arbetet mot klimatförändringarna. I Forbes 21/9 skriver han : Yet, carbon cuts have become the mantra of the political elite. We need another way that is politically feasible, economically responsible and morally right. Hans recept är statsfinansierad forskning på ny teknik. Som exempel nämner han forskning på University of Texas: [Eric] Bickel exp lores the costs and benefits of so-called marine cloud whitening, a well-established tech-proposal in which boats would spray seawater droplets into clouds above the sea to make them reflect more sunlight back into space--augmenting the natural process where evaporating ocean sea salt helps to provide tiny particles for clouds to form around. He concludes that about $9 billion spent developing this technology might be able to cancel out this century's global warming. Jag har inte tittat på teknik...

Micheal Shermer på Skepticblog skriver om cost-benefit analys . Skall vi lägga stora summor pengar på klimathotet, eller finns det viktigare saker att satsa på där pengarna gör mer nytta? Shermer är alltså inte "klimatskeptiker" i den svenska meningen, utan driver en sajt där han skärskådar vetenskapliga myter och missförstånd i vid bemärkelse. För en tid sedan gick han över till att acceptera AGW-hypotesen. I detta senaste inlägg anammar han dock Lomborgs analys och menar att det finns bättre sätt att använda tusental miljarder kronor än att försöka rädda klimatet. Should we (can we?) really allocate the equivalent of a Manhattan Project to lower CO2 emissions 50 percent by 2050 and 80 percent by 2100, as the IPCC recommends in order to divert disaster? My answer is no. Why? Because the potential benefits for the costs incurred are simply not warranted. Han räknar upp andra viktiga områden, såsom fattigdomsbekämpning, vaccinationsprogram, frihandel, AIDS, o...