Argumentationen för vargjakt fortsätter att vara vek. Idén om att man kan förbättra vargstammens genetiska "hälsa" genom att minska stammens storlek förkastas av biologer. Läs gärna tex Erik Svensson, professor i ekologisk zoologi, och Marcus Ljungqvist, doktorand i evolutionär ekologi. Färre vargar kan omöjligen öka den genetiska mångfalden. Däremot kan den, förutsatt att vi satt ett godtyckligt politiskt tak på stammens storlek såsom riksdagen gjort, skapa utrymme för nya utländska vargar inom ramen för taket.
Om man accepterar det helt godtyckliga taket på drygt 200 vargar, så återstår problemet att tillföra obesläktade individer. Man talar (bland annat i rovdjurspropositionen från 2008) om att underlätta invandringen, men hur? Det är en gåta. Sådan invandring har bevisligen inte förekommit mer än i något enstaka fall de senaste decennierna (annars skulle vi inte ha inavelsproblemet). En stor orsak till detta torde vara tjuvjakt på vargarnas vandringsväg norrifrån.
Det enda sättet att underlätta invandring, bortsett från ren import, torde vara att mycket kraftfullt öka polisresurserna mot tjuvjakt. Sätt in tio heltidstjänster (gärna från en separat enhet frikopplad från lokalpolisen) dedikerade mot tjuvjakten, och höj straffen rejält, så skulle signalen vara tydlig! Vem lägger det förslaget?
Det andra skälet till jakt som förfäktas av bland annat miljöministern och jägarförbundets ordförande, är tanken att den kan skapa "acceptans". Detta argument måste skärskådas. Som jag ser det så är det katastrofalt i två hänseenden. För det första offrar man just det som man skulle skydda, utan att dessförinnan ha försäkrat sig om att nya individer kan tillföras. Skjuta vargar för att skydda vargar? Visst låter det underligt?
För det andra kan jag inte se hur varghatet i dalarna, värmland och längre norrut skulle stillas av att tjuvjakt legitimeras. Samma tjuvjakt som man i åratal försökt bekämpa rättsligen, med lite framgång. I vilket annat sammanhang ger vi de kriminella rätt på detta sätt? Snarare skapar vi en situation där tjuvjägare och deras tysta stödtrupper i dessa landsändar kan hävda att de hade rätt hela tiden. En analogi vore att slänga ut lite flyktingar, för att de mest främligsfientliga ska lugna sig och acceptera mer invandring. Skulle det funka?
Acceptans för vargen skapas genom attitydpåverkan över lång tid. Utbildning, en rikspolitik som lyssnar på landsbygdens verkliga problem, generösa ersättningar vid skador på tamdjur, förbättrade jaktmetoder som minskar risken för jakthundar, osv. Det är åtgärder som skulle kunna leda till långsiktig samexistens mellan varg och människor i stora delar av landet. Lägg till detta en tydligt markering från statsmakten att utrotningshotade djur aldrig får bli villebråd.
Om man accepterar det helt godtyckliga taket på drygt 200 vargar, så återstår problemet att tillföra obesläktade individer. Man talar (bland annat i rovdjurspropositionen från 2008) om att underlätta invandringen, men hur? Det är en gåta. Sådan invandring har bevisligen inte förekommit mer än i något enstaka fall de senaste decennierna (annars skulle vi inte ha inavelsproblemet). En stor orsak till detta torde vara tjuvjakt på vargarnas vandringsväg norrifrån.
Det enda sättet att underlätta invandring, bortsett från ren import, torde vara att mycket kraftfullt öka polisresurserna mot tjuvjakt. Sätt in tio heltidstjänster (gärna från en separat enhet frikopplad från lokalpolisen) dedikerade mot tjuvjakten, och höj straffen rejält, så skulle signalen vara tydlig! Vem lägger det förslaget?
Det andra skälet till jakt som förfäktas av bland annat miljöministern och jägarförbundets ordförande, är tanken att den kan skapa "acceptans". Detta argument måste skärskådas. Som jag ser det så är det katastrofalt i två hänseenden. För det första offrar man just det som man skulle skydda, utan att dessförinnan ha försäkrat sig om att nya individer kan tillföras. Skjuta vargar för att skydda vargar? Visst låter det underligt?
För det andra kan jag inte se hur varghatet i dalarna, värmland och längre norrut skulle stillas av att tjuvjakt legitimeras. Samma tjuvjakt som man i åratal försökt bekämpa rättsligen, med lite framgång. I vilket annat sammanhang ger vi de kriminella rätt på detta sätt? Snarare skapar vi en situation där tjuvjägare och deras tysta stödtrupper i dessa landsändar kan hävda att de hade rätt hela tiden. En analogi vore att slänga ut lite flyktingar, för att de mest främligsfientliga ska lugna sig och acceptera mer invandring. Skulle det funka?
Acceptans för vargen skapas genom attitydpåverkan över lång tid. Utbildning, en rikspolitik som lyssnar på landsbygdens verkliga problem, generösa ersättningar vid skador på tamdjur, förbättrade jaktmetoder som minskar risken för jakthundar, osv. Det är åtgärder som skulle kunna leda till långsiktig samexistens mellan varg och människor i stora delar av landet. Lägg till detta en tydligt markering från statsmakten att utrotningshotade djur aldrig får bli villebråd.
Kommentarer
Otroligt sakligt och lugnt. Jag saknar ofta inlägg som detta i debatten (i många debatter för den delen). Håller faktiskt med dig på varenda punkt du tar upp här.
Jag försöker att besluta om vi ska ha jakt på varg eller inte, men precis som du skriver här och som jag har skrivit (som du länkar till), så håller inte argumenten som jakten är baserad på idag. Kommer det upp argument som håller får man också till viss mån kanske acceptera jakt. Men, tills dom argumenten kommer bör man kanske inte jaga en, för Sverige, hotad art.