söndag, september 19, 2010

En sista tanke

Före valet 2006 var klimatet en ickefråga. Några veckor efteråt uppmärksammades Al Gore, TV visade klimatdokumentärer, och plötsligt visste alla vilka IPCC var. Medvetenheten om en annalkande global klimatkris bredde ut sig.

Inför valet 2010 är det plötsligt tyst om miljön igen. Trots att det brinner i Ryssland, trots översvämningar i Kina och Pakistan, trots utsläppet i Gulfen. Och trots att det vetenskapliga läget stärkts. Mars, April, Maj och Juni var alla de varmaste respektive månaderna någonsin globalt sett (enligt NOAA). Men en kall vinter lokalt i nordvästra Europa lever kvar i minnet och frågan har dött. Att världen i stort slog värmerekord även denna vinter glömdes bort.

Nu går vi istället till val på frågan om vem som skall få några hundralappar mer i månaden efter skatt. Är det undersköterskorna? Pensionärerna? Partierna tävlar i vem som kan erbjuda mest.

I en tid då vi borde diskutera förändrade, klimatsmarta konsumtionsmönster, tycks alla de stora partierna istället elda på en ROT- och RUT-rabatterad köphysteri. Nytt kök och delikatesskinka, större bil och väldiga motorvägar, roligare pektelefon, två duschar om dagen, shoppingresa till New York.

Vi lever i en tid av aldrig tidigare skådad rikedom. Aldrig i historien har vi haft det så materiellt välställt. Ändå är det tydligen politiskt omöjligt att tala om det som vi alla vet, nämligen att denna rikedom, denna tillväxt, uppstått genom att vi likt Phileas Fogg brutit upp däcket på vår båt för att elda ångpannan. I längden får vi betala priset. Inte våra barnbarn, utan vi. Tvåhundra spänn i skattelättnad medan världen brinner.

Möjligheten att rösta i ett demokratiskt val är inte given. I delar av världen kämpar människor för den rätten. Idag kan vi välja att fokusera på att fylla på den egna plånboken med nya skatteavdrag och därmed fortsätta på en ohållbar väg mot en irreversibel världsomspännande miljökatastrof. Eller så kan vi använda vår röst till att rädda jorden, den perfekta, och enda, platsen vi kan leva på. Tänk på det i vallokalen.

Inga kommentarer: