Fortsätt till huvudinnehåll

En sista tanke

Före valet 2006 var klimatet en ickefråga. Några veckor efteråt uppmärksammades Al Gore, TV visade klimatdokumentärer, och plötsligt visste alla vilka IPCC var. Medvetenheten om en annalkande global klimatkris bredde ut sig.

Inför valet 2010 är det plötsligt tyst om miljön igen. Trots att det brinner i Ryssland, trots översvämningar i Kina och Pakistan, trots utsläppet i Gulfen. Och trots att det vetenskapliga läget stärkts. Mars, April, Maj och Juni var alla de varmaste respektive månaderna någonsin globalt sett (enligt NOAA). Men en kall vinter lokalt i nordvästra Europa lever kvar i minnet och frågan har dött. Att världen i stort slog värmerekord även denna vinter glömdes bort.

Nu går vi istället till val på frågan om vem som skall få några hundralappar mer i månaden efter skatt. Är det undersköterskorna? Pensionärerna? Partierna tävlar i vem som kan erbjuda mest.

I en tid då vi borde diskutera förändrade, klimatsmarta konsumtionsmönster, tycks alla de stora partierna istället elda på en ROT- och RUT-rabatterad köphysteri. Nytt kök och delikatesskinka, större bil och väldiga motorvägar, roligare pektelefon, två duschar om dagen, shoppingresa till New York.

Vi lever i en tid av aldrig tidigare skådad rikedom. Aldrig i historien har vi haft det så materiellt välställt. Ändå är det tydligen politiskt omöjligt att tala om det som vi alla vet, nämligen att denna rikedom, denna tillväxt, uppstått genom att vi likt Phileas Fogg brutit upp däcket på vår båt för att elda ångpannan. I längden får vi betala priset. Inte våra barnbarn, utan vi. Tvåhundra spänn i skattelättnad medan världen brinner.

Möjligheten att rösta i ett demokratiskt val är inte given. I delar av världen kämpar människor för den rätten. Idag kan vi välja att fokusera på att fylla på den egna plånboken med nya skatteavdrag och därmed fortsätta på en ohållbar väg mot en irreversibel världsomspännande miljökatastrof. Eller så kan vi använda vår röst till att rädda jorden, den perfekta, och enda, platsen vi kan leva på. Tänk på det i vallokalen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lögnens anatomi

En släkting skickade mig idag en länk till Petterssons blogg. Blogginlägget bottnar i att kaptenen på isbrytaren Oden (som är på arktisk expedition) påstås ha sagt att isen i Arktis är grövre än på 15 år. Bloggaren påstår också att Oden inte klarade att nå Nordpolen. Givetvis är det underliggande budskapet att klimatförändringarna inte finns. Och så följer lite rappakalja om "miljömuppar" och dumma miljöpartister som hittat på alltihop. Släktingen undrade ärligt om detta var något att intressera sig för. Mitt första svar var lite beskt, för jag har egentligen inte tid med sånt här: Läs FORSKNING om KLIMAT, inte bloggar om väder. Rent generellt ska man ta det med en nypa salt om en sajt slänger sig med begrepp som "miljömuppar" och "PK". Det tyder sällan på att man är seriös eller kunnig. Men sedan blev jag lite nyfiken. Kunde det ligga något bakom inlägget? Något värt att ta på allvar? Så jag gick direkt NOAAs National Snow and Ice Data Center oc...

Lundgren och Radetzki ger sig in i klimatdiskussionen

[Ändring: efter en del kritik för att jag fokuserar på person snarare än sak här så har jag ändrat rubriken och justerat några rader. Se även kommentarerna. Vad gäller mera sakliga diskussioner om klimat kan man läsa mer om det i andra inlägg i denna blogg. Kolla kategorin "klimat".] Nils Lundgren och Marian Radetzki skriver på Newsmill om sin syn på klimathotet, och det är gamla argument från klimatskeptikerna rakt igenom. Men det roligaste är förstås att det som vanligt är ekonomer (ja, ekonom-snedsträck-politiker då) som ifrågasätter klimatforskning, och med lika svag argumentation som vanligt. Lundgren och Radetzki har i vanlig ordning valt att avfärda IPCC (en sammanslutning av de främsta forskarna på området som jobbat i åratal med frågan) och istället gjort en egen utredning - dessvärre långt från sina forskningsfält. "Detta är förstås pinsam hybris, en antiintellektuell position", som Stefan Edman skriver i GP . Anti-intellektuell är också det stä...

Nej, vi är inte för små för att spela roll!

Det finns en återkommande invändning mot en offensiv klimatpolitik som lyder ungefär: Vi kan ändå inte göra något. Varför ska lilla Sverige skattas ihjäl när det är kineserna som står för utsläppen? I ärlighetens namn ska väl tilläggas att denna tanke framför allt dyker upp i kommentarstrådar och inte i de lite djupare diskussionerna om miljö och klimat, men även ganska kloka människor tycks ibland nappa på den. Därför vill jag förklara varför den är missvisande. En svensk röst i valet ger lika stort avtryck som vilken annan röst som helst i världen. Troligen ger den mycket mer. Denna utväxling beror på att vi är lagstyrda och har låg korruption (dvs min röst leder till verklig politik), men också på att våra utsläpp per capita är höga (se nästa punkt). Det blir alltså svårt att argumentera för att något annat land borde rösta grönt men inte vi. Om jag kunde rösta i exemplvis Kina eller USA så skulle jag också rösta för en grönare politik. Men där skulle min röst drunkna i en sto...