Fortsätt till huvudinnehåll

RUT, ROT och rävspel

Ingen har väl missat det evinnerliga tjatet om RUT - eller skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Liberala ledarredaktioner sitter just nu och och gottar sig åt vad de hoppas ska visa sig vara en socialdemokratisk dundertabbe. Men de kanske ska vänta med jublet. Sossarnas utspel kan visa sig vara mycket mer genomtänkt än vad politiska kommentatorer just nu tror. Det kan vara så att vänstern nu låter den här frågan brinna ut i god tid före valet, och gör den till en icke-fråga när det väl gäller.

För mig är frågan om RUT inte en moralisk fråga. Jag kan i högsta grad tänka mig att köpa mig fritid genom att anlita städhjälp. Privatpersoners konsumtion av tjänster är ett miljövänligt sätt att bränna lönen på, och samtidigt kan det öka livskvaliteten för den som skapar sig lite fritid där storstädningen tidigare åt upp timmar. Anlita gärna städhjälp hemma!

Frågan är om dessa tjänster ska subventioneras, inte om de ska få köpas. Då blir frågan varför just städbranschen ska gynnas. Alliansen basunerar ut att det minsann är för att arbetslösa invandrarkvinnor ska få jobb och för att fattiga pensionärer och barnfamiljer ska orka med livet. Kanon. Det lustiga är att mitt i allt detta så är det som vanligt samma gamla grupp som är den verkliga vinnaren: den välbetalda villaägaren. Det är han som har råd, som har ont om tid och som har så myckt boyta att det är lönt att ta hjälp med städning. Det råkar vara samma figur som också har fått rekordlåga boendekostnader, feta ROT-avdrag på renoveringsjobb, och lägre fastighetsskatt.

Argumentet att det skapar nya jobb är uselt. Ta vilken bransch som helst, subventionera med halva kostnaden på produkterna, och jag LOVAR att den branschen växer. Jag har några förslag: subventionera elbilar (med halva kostnaden), låt oss dra av 75% av månadskort på kollektivtrafiken, låt oss dra av hälften av kostnaden på service av cykeln, och varför inte göra ett fett avdrag för träningskort? Allt detta skulle skapa jobb, förbättra miljön och ge folkhälsovinster. Inte bara berika villaägare.

I slutändan bryr jag mig minimalt om hela frågan. Som vanligt inför stundande val seglar det upp sådana här skitfrågor. Medan världen står i brand har vi en fantastisk förmåga att debattera ordningen i skolan, priset för en städtant, och annat meningslöst. Var är de stora frågorna?

Kommentarer

Jag tycker nog att din argumentation haltar ganska avsevärt här.

För det första antar du att det är en man som tjänar på avdraget. Tyvärr är det väl så att det i första hand fortfarande är kvinnor som sköter hemmet vilket skulle kunna tyda på att det faktiskt är kvinnor som köper tjänsterna i större utsträckning än män.

Dessutom är det så att dessa tjänster i stor utsträckning köptes förut också fast då svart. Inte alls bra. Detta kostar inte staten någonting, arbetslösa har fått jobb och svartjobbare har fått en social trygghet. (Det mesta tyder dessutom på att staten gör en plusaffär i frågan om RUT)

Och nej, att det ger mer jobb är INTE ett uselt argument. För fakta kvarstår, de förslagen du ger skulle kosta staten pengar, inte ge mer eller vara en plus-minus-noll-affär.

DEt största problemet är dock inte att RUT-avdraget finns, det stora problemet i Sverige är att vi skattar ihjäl företagsamhet. Vi har världens högsta skattetryck, det vill vänstern öka ytterligare. Vari ligger det logiska i det?

Men visst, för mig får gärna fler liknande avdrag komma, det är ju kanon att kunna köpa tjänster om man så vill utan bli ruinerad. Att själv få bestämma över sina pengar är bättre än att staten ska göra det. Faktiskt.
Du kallar det "fakta" att mina förslag bara skulle kosta pengar.
Som jag skrev: varje subvention av så monumental storlek som HALVA KOSTNADEN skulle naturligtvis ge nya jobb, oavsett bransch. Om detta skulle vara tillräckligt för att subventionen skulle betala sig själv kan varken du eller jag räkna ut på förhand, det beror på bransch. Men det finns utan tvekan branscher där de nya jobben skulle vara gynnsammare för landets framtid än städjobb.

Lägg till detta att ca 150 miljoner i avdrag sker bland de med inkomst över 50,000 (ca 200,000 pers) medan bara 80 miljoner i avdrag görs av de 3,6 miljonerna med lägst inkomst. Skulle folk med över 50 papp i månadsinkomst (som alltså samtidigt gödslats med flera andra skattesänkningar de sista åren) inte ha råd att anlita en städare? Finns det inte något moraliskt problem i att ösa på med ytterligare pengar till de som redan har?
Finns det inte något omoraliskt att se till att de som just fått jobb återigen ska kastas ut i arbetslöshet?

Och de som fått jobb inom detta tjänar oftast inte 50 000 i månaden.

Och för mig får man gärna införa avdrag överallt där det i slutänden innebär att staten får in mer eller lika mycket pengar som innan. Vad är problemet?

Jag tycker att det är konstigt att någon kan argumentera emot det...
Anonym sa…
@Den förvånade pappan

Instämmer till fullo. Katastrofalt tankefel att avskaffa en åtgärd som lett till så många nya jobb utan kostnad för staten.

Populära inlägg i den här bloggen

Nej-sidans bästa argument - och varför de inte håller

Det är inte alltid lätt att identifiera varför nej-sidan säger nej. Argumenten skiftar vecka för vecka, och dyker upp från oväntade håll. Några är bättre, andra sämre. Jag har här bemött Nej-bloggens 14 anledningar att rösta Nej i folkomröstningen . 1. Trängselskatten är orättvis. Den drabbar vissa bilister beroende på var man råkar bo och arbeta i förhållande till var tullstationerna står, medan andra slipper helt undan. Utlandsregistrerade bilar betalar ingen trängselskatt. Bor man strax utanför zonen och jobbar strax innanför så kan skatten tyckas orättvis. Då har man å andra sidan troligen goda möjligheter att ta sig till jobbet på annat sätt - med cykel eller buss. Trängselskatten tas ut av de som använder det tungt belastade vägnätet när flest vill ha tillgång till det. På så vis är det snarast rättvist. Den som inte kör bil kl 8 varje vardagsmorgon skall givetvis inte behöva vara med och betala för breddade motorvägar. Och den som bor nära motorvägarna ska så klart inte behöv

Klimatskeptiskt lobbyist agerar journalist åt Världen Idag

Tidningen Världen idag har gjort ett intressant val av reporter till COP15. Den populära och uttalat klimatskeptiska lobbyisten Maggie Thauersköld Crusell har lyckats få tidningens uppdrag att skildra klimatkonferensen. Ett minst sagt kontroversiellt val av chefredaktören Felicia Svaeren, som tydligen fått kritik, för hon försvarar sitt val: Av 500 reportrar som är ackrediterade till Kimatkonferensen kommer troligen en majoritet av dem att helt undvika att rapportera från något annat håll än att klimathotet är ett faktum. Det har hon säkert helt rätt i. Om en seriös reporter åker till en konferens om avsakaffande av landminor, så bör dennes grundförutsättning vara att landminor finns. Det tror inte Thauersköld. Läs på hennes blogg : Det är bara klimathotet som är påhittat. Dessutom handlar ju konferensen om politiska och ekonomiska lösningar på krisen. Att då tro att läsarna i första hand intresserar sig för vad en grupp helt marginaliserade forskare och debattörer tycker i den vetensk

Lundgren och Radetzki ger sig in i klimatdiskussionen

[Ändring: efter en del kritik för att jag fokuserar på person snarare än sak här så har jag ändrat rubriken och justerat några rader. Se även kommentarerna. Vad gäller mera sakliga diskussioner om klimat kan man läsa mer om det i andra inlägg i denna blogg. Kolla kategorin "klimat".] Nils Lundgren och Marian Radetzki skriver på Newsmill om sin syn på klimathotet, och det är gamla argument från klimatskeptikerna rakt igenom. Men det roligaste är förstås att det som vanligt är ekonomer (ja, ekonom-snedsträck-politiker då) som ifrågasätter klimatforskning, och med lika svag argumentation som vanligt. Lundgren och Radetzki har i vanlig ordning valt att avfärda IPCC (en sammanslutning av de främsta forskarna på området som jobbat i åratal med frågan) och istället gjort en egen utredning - dessvärre långt från sina forskningsfält. "Detta är förstås pinsam hybris, en antiintellektuell position", som Stefan Edman skriver i GP . Anti-intellektuell är också det ständig