Fortsätt till huvudinnehåll

Ge oss Säveån tillbaka!

Vattenkraft är en fantastisk energikälla. Den ger enorma mängder energi, den genererar relativt små mängder klimatskadliga utsläpp, och den är praktiskt taget outtömlig.

Samtidigt går det inte att förneka baksidan med detta resursutnyttjande. Stora, känsliga naturområden utsätts för massiv påverkan. Där vattnet leds om torrläggs värdefulla älvsträckor, och i reservoarerna skapas onaturliga nivåvariationer. I Akkajaure invid några av sveriges viktigaste och äldsta nationalparker stiger och sjunker vattnet med 30 meter över en säsong.

Hillefors grynkvarn norr om Stenkullen i Lerum

I södra sverige är anläggningarna sällan så stora, men de är desto fler. Om man ser sig om bland Götalands vattendrag kan man konstatera att i stort sett alla gamla forsar är utbyggda med småskaliga kraftstationer. Det finns praktiskt taget ingen orörd fallhöjd kvar. Bara i Säveån, som ringlar sig längs med E20 från Vårgårda ner till Göteborg, står idag 15 kraftverk på en sträcka av 5-6 mil. Fem av dessa ger mindre än 100 kW. Endast Hedefors och Jonsered ger mer än 1000 kW.

Varje kraftverk med tillhörande damm är ett stort ingrepp i naturen. Fiskvandring påverkas, liksom vegetation och fågelliv. Och sist men inte minst förfulas området när en naturlig forssträcka upphör att existera.

Säveån är ett Natura2000-område med stora värden för natur och rekreation. Om någon skulle söka tillstånd att dämma upp en forssträckning här idag för att få ut ett par hundra kilowatt elström så skulle de vara chanslösa. Men många av de 15 kraftstationerna bygger på flera hundra år gamla dammar och kvarnar, så de har fått stå, och ibland moderniserats. Flera drivs mer eller mindre som kulturhistoriska hobbyprojekt.

Det är dags att röja undan några av dessa förfulande byggen och vandringshinder. Jag föreslår Hillefors kvarn som första restaureringsobjekt. Hillefors ligger mitt i Säveåns naturreservat. Verket ger i snitt 125 kW på årsbasis (vilket är att jämföra med ett typiskt modernt vindkraftverk som ger ca 200-300 kW). Att ta bort dämmet skulle ge en sammanhängande naturlig åsträcka med inslag av forsar från Floda till Lerum - ett för allmänheten lättillgängligt område för vandring, paddling, fiske och bad. Naturreservatet skulle knytas ihop till en enhet istället för att klyvas i två av en gammal industrianläggning.

Från bland annat USA finns erferenheter från just sådan här restaurering. Äldre tiders silver- och guldutvinning har där skapat problem med giftigt sediment i dammarna, något som kräver speciella lösningar för att inte sprida kvicksilver och andra kemikalier när dammen rivs. Naturligtvis måste sådana problem undersökas även i Sverige. Men det är av avgörande betydelse att mänsklig påverkan i naturen inte överallt ökar, utan att vi lär oss hur vi kan vända på den utvecklingen där så behövs. Om detta visar sig svårt så är det ju bara en tydlig signal om hur försiktiga vi måste vara med nya ingrepp.

Kommentarer

Olof L sa…
Ett bra förslag. Men stämmer det verkligen att fördämningar skapar "onaturliga nivåvariationer"? Jag trodde problemet var det omvända, att reglering förhindrar de naturliga översvämningar som skapar en särskild ekologi på flodbanker? Eller är det bara i stora floder?
I princip fångar reservoaren upp vattenmassorna och jämnar ut flödet över tid, eller rättare sagt styr om det till högt flöde vid högt elpris och vice versa. I vissa fall som i Norrland får man då mycket vatten i reservoaren efter snösmältning, men en minskad vårflod nedströms kraftverket. Sen finns det ju vattendomar som kan styra. Poängen är att det blir allt annat än ekologiska behov som styr.
Unknown sa…
Ur ett biologiskt perspektiv tycker jag att man borde kräva lite mer naturliga flöden genom kraftverken, och att samtliga utrustas med rejäla trappor för organismerna. På så vis gör man även de mindre och äldre kraftverken olönsamma. I övrigt tycker jag att de positiva aspekterna överväger med tanke på dagens energialternativ. Observera DAGENS alternativ. I framtiden med mindre elförbrukning borde man kunna skrota en hel del av kraftverken.
En bra poäng, mali. Om man ser till att kraftverken får bära hela kostnaden för sin miljöpåverkan, tex genom strängare krav på vandringspassager, reglering, osv, så blir de små mindre lönsamma.

Populära inlägg i den här bloggen

Nej-sidans bästa argument - och varför de inte håller

Det är inte alltid lätt att identifiera varför nej-sidan säger nej. Argumenten skiftar vecka för vecka, och dyker upp från oväntade håll. Några är bättre, andra sämre. Jag har här bemött Nej-bloggens 14 anledningar att rösta Nej i folkomröstningen . 1. Trängselskatten är orättvis. Den drabbar vissa bilister beroende på var man råkar bo och arbeta i förhållande till var tullstationerna står, medan andra slipper helt undan. Utlandsregistrerade bilar betalar ingen trängselskatt. Bor man strax utanför zonen och jobbar strax innanför så kan skatten tyckas orättvis. Då har man å andra sidan troligen goda möjligheter att ta sig till jobbet på annat sätt - med cykel eller buss. Trängselskatten tas ut av de som använder det tungt belastade vägnätet när flest vill ha tillgång till det. På så vis är det snarast rättvist. Den som inte kör bil kl 8 varje vardagsmorgon skall givetvis inte behöva vara med och betala för breddade motorvägar. Och den som bor nära motorvägarna ska så klart inte behöv

Klimatskeptiskt lobbyist agerar journalist åt Världen Idag

Tidningen Världen idag har gjort ett intressant val av reporter till COP15. Den populära och uttalat klimatskeptiska lobbyisten Maggie Thauersköld Crusell har lyckats få tidningens uppdrag att skildra klimatkonferensen. Ett minst sagt kontroversiellt val av chefredaktören Felicia Svaeren, som tydligen fått kritik, för hon försvarar sitt val: Av 500 reportrar som är ackrediterade till Kimatkonferensen kommer troligen en majoritet av dem att helt undvika att rapportera från något annat håll än att klimathotet är ett faktum. Det har hon säkert helt rätt i. Om en seriös reporter åker till en konferens om avsakaffande av landminor, så bör dennes grundförutsättning vara att landminor finns. Det tror inte Thauersköld. Läs på hennes blogg : Det är bara klimathotet som är påhittat. Dessutom handlar ju konferensen om politiska och ekonomiska lösningar på krisen. Att då tro att läsarna i första hand intresserar sig för vad en grupp helt marginaliserade forskare och debattörer tycker i den vetensk

Lundgren och Radetzki ger sig in i klimatdiskussionen

[Ändring: efter en del kritik för att jag fokuserar på person snarare än sak här så har jag ändrat rubriken och justerat några rader. Se även kommentarerna. Vad gäller mera sakliga diskussioner om klimat kan man läsa mer om det i andra inlägg i denna blogg. Kolla kategorin "klimat".] Nils Lundgren och Marian Radetzki skriver på Newsmill om sin syn på klimathotet, och det är gamla argument från klimatskeptikerna rakt igenom. Men det roligaste är förstås att det som vanligt är ekonomer (ja, ekonom-snedsträck-politiker då) som ifrågasätter klimatforskning, och med lika svag argumentation som vanligt. Lundgren och Radetzki har i vanlig ordning valt att avfärda IPCC (en sammanslutning av de främsta forskarna på området som jobbat i åratal med frågan) och istället gjort en egen utredning - dessvärre långt från sina forskningsfält. "Detta är förstås pinsam hybris, en antiintellektuell position", som Stefan Edman skriver i GP . Anti-intellektuell är också det ständig