torsdag, september 03, 2009

Ge oss Säveån tillbaka!

Vattenkraft är en fantastisk energikälla. Den ger enorma mängder energi, den genererar relativt små mängder klimatskadliga utsläpp, och den är praktiskt taget outtömlig.

Samtidigt går det inte att förneka baksidan med detta resursutnyttjande. Stora, känsliga naturområden utsätts för massiv påverkan. Där vattnet leds om torrläggs värdefulla älvsträckor, och i reservoarerna skapas onaturliga nivåvariationer. I Akkajaure invid några av sveriges viktigaste och äldsta nationalparker stiger och sjunker vattnet med 30 meter över en säsong.

Hillefors grynkvarn norr om Stenkullen i Lerum

I södra sverige är anläggningarna sällan så stora, men de är desto fler. Om man ser sig om bland Götalands vattendrag kan man konstatera att i stort sett alla gamla forsar är utbyggda med småskaliga kraftstationer. Det finns praktiskt taget ingen orörd fallhöjd kvar. Bara i Säveån, som ringlar sig längs med E20 från Vårgårda ner till Göteborg, står idag 15 kraftverk på en sträcka av 5-6 mil. Fem av dessa ger mindre än 100 kW. Endast Hedefors och Jonsered ger mer än 1000 kW.

Varje kraftverk med tillhörande damm är ett stort ingrepp i naturen. Fiskvandring påverkas, liksom vegetation och fågelliv. Och sist men inte minst förfulas området när en naturlig forssträcka upphör att existera.

Säveån är ett Natura2000-område med stora värden för natur och rekreation. Om någon skulle söka tillstånd att dämma upp en forssträckning här idag för att få ut ett par hundra kilowatt elström så skulle de vara chanslösa. Men många av de 15 kraftstationerna bygger på flera hundra år gamla dammar och kvarnar, så de har fått stå, och ibland moderniserats. Flera drivs mer eller mindre som kulturhistoriska hobbyprojekt.

Det är dags att röja undan några av dessa förfulande byggen och vandringshinder. Jag föreslår Hillefors kvarn som första restaureringsobjekt. Hillefors ligger mitt i Säveåns naturreservat. Verket ger i snitt 125 kW på årsbasis (vilket är att jämföra med ett typiskt modernt vindkraftverk som ger ca 200-300 kW). Att ta bort dämmet skulle ge en sammanhängande naturlig åsträcka med inslag av forsar från Floda till Lerum - ett för allmänheten lättillgängligt område för vandring, paddling, fiske och bad. Naturreservatet skulle knytas ihop till en enhet istället för att klyvas i två av en gammal industrianläggning.

Från bland annat USA finns erferenheter från just sådan här restaurering. Äldre tiders silver- och guldutvinning har där skapat problem med giftigt sediment i dammarna, något som kräver speciella lösningar för att inte sprida kvicksilver och andra kemikalier när dammen rivs. Naturligtvis måste sådana problem undersökas även i Sverige. Men det är av avgörande betydelse att mänsklig påverkan i naturen inte överallt ökar, utan att vi lär oss hur vi kan vända på den utvecklingen där så behövs. Om detta visar sig svårt så är det ju bara en tydlig signal om hur försiktiga vi måste vara med nya ingrepp.

4 kommentarer:

Olof L sa...

Ett bra förslag. Men stämmer det verkligen att fördämningar skapar "onaturliga nivåvariationer"? Jag trodde problemet var det omvända, att reglering förhindrar de naturliga översvämningar som skapar en särskild ekologi på flodbanker? Eller är det bara i stora floder?

John Liungman sa...

I princip fångar reservoaren upp vattenmassorna och jämnar ut flödet över tid, eller rättare sagt styr om det till högt flöde vid högt elpris och vice versa. I vissa fall som i Norrland får man då mycket vatten i reservoaren efter snösmältning, men en minskad vårflod nedströms kraftverket. Sen finns det ju vattendomar som kan styra. Poängen är att det blir allt annat än ekologiska behov som styr.

mali sa...

Ur ett biologiskt perspektiv tycker jag att man borde kräva lite mer naturliga flöden genom kraftverken, och att samtliga utrustas med rejäla trappor för organismerna. På så vis gör man även de mindre och äldre kraftverken olönsamma. I övrigt tycker jag att de positiva aspekterna överväger med tanke på dagens energialternativ. Observera DAGENS alternativ. I framtiden med mindre elförbrukning borde man kunna skrota en hel del av kraftverken.

John Liungman sa...

En bra poäng, mali. Om man ser till att kraftverken får bära hela kostnaden för sin miljöpåverkan, tex genom strängare krav på vandringspassager, reglering, osv, så blir de små mindre lönsamma.